Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 5. Den vetenskapliga teologin, dess innehåll och metod - II. På hvilka villkor kan teologin bli vetenskaplig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
ria varit. Som denna teologi fått plats vid de nationella
universiteten med samma rätt som öfriga mänskliga
lärogrenar, har hon med nödvändighet följt den
framåtskridande utvecklingen och, liksom denna, småningom befriat
sig från auktoritetsmetoden för att sätta sig i besittning
af det inskränkta, men positiva område, som är hennes.
Schleiermacher, som i början af nittonde seklet införde
den nya teologin, tilldelade henne såsom föremål för
hennes studium den religiösa företeelsen och särskildt den
kristna företeelsen, som endast är en högre form af den
förra; på samma gång ålade han henne också den
psykologiska och historiska iakttagelsemetoden. De religiösa
förhållandena tillhöra i själfva verket samvetets område; de äro
icke åtkomliga, kunna icke fastställas och beskrifvas annat
än genom den religiösa psykologens iakttagelse eller genom
den historiska exegesen af de dokument, på hvilka
förgångna tiders religiösa medvetande tryckt sin prägel. Se
där, huru den positiva begränsningen af teologins föremål
medförde, att iakttagelsens och erfarenhetens metod sattes
i stället för den gamla auktoritetsmetoden. Den senare
förlorade hela den mark, som den förra vann, och måttet
på detta framåtskridande utmärker sedan ett sekel måttet
på den vetenskapliga karaktär, som den nya teologin
antagit.1
Men ännu fattas mycket i att auktoritetsmetodens
vanor fullständigt försvunnit ur teologin. Ännu finner
man alltför ofta i teologiska meningsskiften former för
bevisningens förande, hvilka bära dess outplånliga märke.
Dit höra den praktiska nyttans eller den religiösa skräckens
argument. Vi skola anföra två exempel.
Man känner de svårigheter, som frågan om äktheten
af evangelium enligt Johannes framkallar. Det är ett
litteraturhistoriskt problem och borde för den skull
uteslutande behandlas efter den stränga metod, af hvilken
litteraturhistorien öfver allt annanstädes betjänar sig. Huru
många religiösa kritici tro sig emellertid icke ersätta den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
