- Project Runeberg -  Auktoritetsreligionerna och andens religion /
481

(1904) [MARC] Author: Auguste Sabatier Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 5. Den vetenskapliga teologin, dess innehåll och metod - III. Den religiösa och kristna erfarenhetens objektivitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4§i

fattning. Matematiken gör, trots den rena påtaglighet, i
hvilken den rör sig, intet undantag; ty om den ur formell
synpunkt nöjer sig med att tillämpa den logiska
identitetsprincipen A=A, opererar den ur materiell synpunkt endast
med den rent relativa föreställningen af storleken eller
mängden och hvilar på begreppet om ytan, hvilket vi
bilda inom oss på abstraktionens väg. Hvad som gör
naturvetenskapernas objektivitet är sålunda icke, att de
fatta sitt föremål utom det medvetande, som vi ha om
■dem, utan helt enkelt den oundvikliga nödvändigheten
hos de lagar och villkor, hvilka bestämma vår kunskap.
Öfver dessa lagar och kunskapsvillkor förmår det tänkande
subjektets vilja ingenting. Man kan abstrahera från dem,
och måttet af denna abstraktion förblir i hvarje vetenskap
just måttet på den objektivitet, hvaröfver en vetenskap
kan yfvas.

Men de moraliska vetenskaperna, särskildt teologin,
äro i en högre grad subjektiva. Själfva föremålet för
deras studium, nämligen det moraliska och det religiösa
lifvet, är skapelsen af jagets fria beslut, så att, utan dessa
viljans beslut, den moraliska och religiösa realiteten icke
skulle ådagalägga sig ens för medvetandet och hos oss
icke framkalla någon bild, någon föreställning. Hvad är
det sedliga goda, dygden, för den, som icke har
medvetande om någon förpliktelse, som ålägges viljan? Hvad
är Gud för den, som fullständigt är beröfvad religiös
känsla, d. v. s. känslan af ett inre förhållande till Gud?
Men säkert är, att då subjektets fria vilja härvid träder
emellan, beror det af denna, om realiteten eller den
religiösa och moraliska kvaliteten af andens lif skall kännas
och uppfattas mer eller mindre klart af medvetandet. I
förhållande till de fysiska vetenskaperna äro de moraliska
för den skull i verkligheten två gånger subjektiva.

Den lag, enligt hvilken de religiösa och moraliska
företeelserna förverkligas, kommer emellertid, detta oaktadt,
till ett slags objektivitet, som man måste bestämma. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:14:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/andrelig/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free