Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Andens religion - 5. Den vetenskapliga teologin, dess innehåll och metod - III. Den religiösa och kristna erfarenhetens objektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
fysiska vetenskapernas objektivitet grundar sig, såsom man
sett, på den tvingande och absoluta nödvändighet, som
ålägges naturlagarne af den kausalitetsprincip, som bildar
dem. Den moraliska lagen har visserligen icke samma
karaktär, men vid densamma fäster sig ett annat slags
nödvändighet, som Kants uttryck den kategoriska
imperativen öfversätter. Den moraliska förpliktelsen vädjar till
jagets beslut och förbehåller och aktar det följaktligen,
men är den å andra sidan icke heller absolut, så till vida
som den föreskrifver och profeterar det som bor varar
Äro icke föreställningen om det goda och föreställningen
om lifvet i grunden identiska? Om pliktens lag är den i
andarnes lif inneboende lagen; om, utom den, detta lif går
under och slocknar i djuriskhet; om apostelns ord är
sant: »Syndens lön är döden»; om mänskligheten icke
går framåt, icke förverkligar sitt sanna väsen och icke går
mot sitt ideal, såvida den icke lyder densamma; om för
individerna, liksom för folken, nödvändighet finnes att
moraliskt förstoras eller försvinna; om denna lag styr den
allmänna utvecklingen, i det den utmärker dess väg, blir
det icke i så fall tydligt, att den från denna sida deltager
i själfva de kosmiska lagarnes objektivitet, i det den ter
sig såsom den högsta och suveränaste bland dem?
Erfarenheten bekräftar denna slutledning. Då moralen
och religionen utgå ur medvetandets individuella sfär, bli
de historiska makter, hvilka, jämte filosofin och
vetenskapen, äro civilisationens stora skapande makter och de
tecken, som uppenbara människoandens verkliga natur.
Denna historiska objektivitet, som iakttagelsen kan fatta,
borde åtminstone icke förnekas dem, och för den skull har
den moraliska och den religiösa vetenskapen minst samma
värdighet som filosofin eller historien, af hvilka
vetenskapsgrenar de samtidigt äro delaktiga. Teologin är i själfva
verket historisk genom det material, hvarmed hon arbetar,
och filosofisk genom den metod, enligt hvilken hon
uppbygges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
