Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 11.
- 12.
- 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11.
Vid en representation på Operan, der Envoyén
Baron Silfverhjelms hustru, född Friherrinna
Adlermarck, som var ovanligt fet, satt på första
raden, med armarna hvilande på loge-planket, yttrade
Öfver-Hofjägmästaren Grefve Rohert Rosen till
sin granne: ”Om hon ville lyda mitt råd, så gjorde
hon sig ett par duktiga lår af de der armarna.”
12.
1 ett samqväm under riksdagen 1809 vexlades
infall mellan Amiral Stedingk och Biskop Weidman.
”Huru kunde det komma sig — yttrade bland
annat Stedingk — att Petrus, som var en sådan
Guds man, icke destomindre råkade i sjönöd och
var på vippen att förgås?” — ”Det kom sig väl
deraf — svarade Weidman — att han råkat ut för
någon eländig sjökapten, sådan som vi nu för tiden
kalla Amiral.”
13.
Baron Nolcken, som längre tid var svensk
Envoyé hos hofvet i S:t Petersburg, hade ett häftigt
lynne, hvilket han framför allt med svårighet
dämpade i spel, då han hade otur. I synnerhet blef han
förargad om någon åskådare betraktade hans kort.
Detta hade kommit till Gustaf III:s kunskap, hvilken
gjorde sig ett nöje af att sätta Nolckens tålamod
på prof. En afton således när hela cirkeln på
Stockholms slott spelade kort, bröt Konungen
hastigt af sitt parti och ställde sig att se på Baron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/anekdot/0016.html
