Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hang hava vi i lokalen, och det är därför jag anser geografien
vara den bästa mötesplatsen för allmännyttiga, utvecklande,
från olika områden hämtade kunskaper. Men då måste man
ej börja med de i småklasserna så mycket omtyckta
"översikterna", utan man bör så att säga rycka upp en bit av
jorden med allt, eller nästan allt vad däruppå är, och däröver
samtala med barnen. På det sättet får man ett sammanhang
på tvären i stället för vetenskapens på längden eller höjden.
Men vi bli säkerligen beskyllda för okunnighet och
orättvisa, om vi ej låtsa om, att själva den tyska
småskole-pedago-giken har sörjt för att ett dylikt allmännyttigt, på allt
vetenskapligt sammanhang blottat läroämne skulle finnas till.
Åskådningsövningen finnes ju! Vad uträttar icke den! "Den öppnar
barnens ögon, lär dem att iakttaga, giver dem tillfälle att
meddela sina små erfarenheter från hemmet, och slutligen tillför
den deras fantasi nya bilder av de mest olikartade slag." Ja,
så heter det, men i min tanke är åskådningsundervisningen
ingenting annat än formalismens stora skrymteri.
Och om formalismen är föga täckelig, när hon visar sig ren
och ohöljd som i den uppdrivna grammatiska
språkundervisningen, så är hon rent av avskyvärd, när hon uppträder i
praktisk, realistisk förklädnad. Åskådningsundervisningen tyckes
vara uppfunnen av den tyska pedagogiken för att skaffa denna
gott samvete inför alla rop på åskådlighet, såvida hon icke,
vilket också kan vara möjligt, skulle vara ett fastslående av den
store pedagogen Pestalozzis grundmisstag. Dess värsta fel är
det, att hon tyckes göra all annan åskådlig undervisning
överflödig. Skrymteriet ligger däri, att dessa bilder och samtal ur
verkligheten egentligen äro till för att lära barnen "utsäga"
någonting. Huvudsumman i övningen är att lära sig avläsa
planscher och framför allt att lägga predikat till subjekt, att
framkalla den märkliga tankeakten, som förbinder "denna häst"
med "vit", varvid det högst förvånande resultatet — nämligen
satsen "denna häst är vit" — till yttermera visso upprepas
av hela klassen. leke kan man väl gärna anse, att satserna:
"tuppen har två ben", "katten har en svans", äro ett verkligt
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
