- Project Runeberg -  Uppsatser, essayer, minnesteckningar, tal /
140

(1933) [MARC] Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folkhögskolekretsar kommit på den punkt, att den främmande,
när han talar med en person om något allmänt ämne, mången
gång alldeles icke kan avgöra, huruvida han skall hänföra den
han talar med till den s. k. bildade eller obildade klassen; låt
vara, att hans klädsel är enkel, men så finnes det i denna krets
just icke några sprättar; låt vara, att han icke i sitt tal
inblandar några av vår halvlatinska bildnings tekniska termer,
men lärarna, ehuru dessa vid de större högskolorna äro
vetenskapligt bildade män, ha också vant sig att uttrycka ganska
sammansatta kulturförhållanden med rent danska ord. Här kan man
verkligen icke gruppera och klassificera människor på det
vanliga sättet, och vilken vinst är icke detta! Man känner med
ett egendomligt slag av lättnad, att här har en av
mänsklighetens olyckor blivit undanröjd, ty det är en olycka att stå
innanför ett skrank, som skiljer oss från våra medmänniskor.
Det är en olycka, om det också vore skranket till en kunglig
läktare, ja till och med om man stode därinnanför så som en av
Nietzsches "övermänniskor".

Men är nu icke denna skildring för ljus? Har icke också
folkhögskolan och den riktning, som skapat henne, sina
skuggsidor? Jo, ingenting mänskligt är ju felfritt, och
folkhögskolan hade nog i sina yngre dagar ett och annat, som vi svenskar
hade svårt att förstå. Men det gällde för henne som för alla
skapelser med nytt och egendomligt liv att först och främst
klart och tydligt utprägla sin egendomlighet och icke göra
jämkningar för att bliva lik det som redan fanns. Under ett sådant
betonande av sin egendomlighet måste en riktning i början bliva
ensidig, det kan icke hjälpas. Men har det som betonats,
verkligen varit en huvudsak, så kommer sedan en tid, då man har
den egna ståndpunkten så fastslagen, att man mycket väl kan
våga att med sig införliva det som är gott hos andra
riktningar. Så överdrev den danska folkhögskolan nog i början
den poetisk-historiska livsuppfattning, som dock är och alltid
måste bliva hennes grundton.

Grundtvig hade i den nordiska mytologien sett det trog-

140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annaupps/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free