Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi se nu, hur arbetet måste lida under jäktet, då detta
hindrar oss att vårda de produktiva krafterna i vår själ. Vi
ha icke tid till den kontemplativa stillheten, icke tid att giva
intelligensen omsättning och näring genom att mottaga intryck
av personligt liv utom oss, icke tid till djupare skönhetsintryck.
Allt detta märks också på det arbete, som presteras: utförandet
är ofta nitiskt, skickligt, talangfullt, men — inspirationen tunn.
Var äro de odödliga mästerverk, som vår tid skapat? — Å
nej, sådana skapas endast av hela människor.
Jäktet sätter sin prägel också på läsningen. Man har inte
tid att läsa mycket, men man måste ju följa med sin tid, och
så nöjer man sig med det "aktuella", årets romaner, årets
dramer, årets broschyrer. Några i hast och fläng uttalade,
tämligen stereotypa omdömen om dessa de allra färskaste
litteraturföreteelserna höra också till den stående
"jäktkonversationen". Det aktuella har ju sin stora betydelse, just därför att
det förbinder mig med min samtid, men det är långt ifrån
tillräckligt för att giva verklig själsnäring. Det polemiska, det
skeptiska, det pessimistiska, som däri intar så stort utrymme,
är snarare skadligt än hälsosamt för arbetsförmågan. Om
många av nutidens litteraturalster gäller det, att de böra läsas,
men med motstånd, och då blir ju läsningen ett ganska
enerverande arbete.
Att låta sin läsning bestämmas av det som händelsevis
kommer ut, är lika dåraktigt som att aldrig äta annan mat, än
den som händelsevis bjudes ut vid ens dörr. För den som
arbetar på idéernas område, är läsningen av en så ofantligt stor
betydelse, att han icke kan låta den bestämmas av slumpen.
Den som verkligen vill vårda sitt intellektuella liv och sin
arbetsförmåga, skall finna uträkning vid att utköra några
vissa älsklingsförfattare — sak samma om de höra till nutid
eller forntid — med vilka han kan umgås som med vänner, till
vilka han i varje nytt skede av sitt liv, efter varje ny
livserfarenhet kan vända tillbaka med den frågan: haven I också
erfarit detta? — vad sägen I om detta? Till sådana
umgängesvänner passa bäst de stora och de största författarna.
236
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
