Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Annes uppfostran börjar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hyllan. Där står hela Fader vår, tryckt, och din lediga tid
nu på eftermiddagen använder du till att läsa på den och
lära dig den utantill. Så’nt där bedjande som i går kväll
vill jag inte veta av mer.
— Nej, jag bar mig nog otympligt åt, sade Anne
ursäktande. — Men se jag har ju heller aldrig haft någon
övning. Inte kan man be riktigt bra allra första gången man
försöker! Sedan jag lagt mig, tänkte jag ut en utmärkt fin
bön — precist som jag lovade, att jag skulle göra. Den var
nästan lika så lång som en pastors och så poetisk... Men
kan ni tänka er? När jag vaknade upp i morse, kunde jag
inte minnas ett enda ord! Och jag är rädd, att det aldrig
lyckas mig att sätta ihop en till, som är lika bra. Jag vet
inte hur det kommer sig, men saker bli aldrig så lyckade,
när man har måst tänka ut dem för andra gången. Har ni
gett akt på det?
— Här är någonting för dig att ge akt på, Anne. När
jag ber dig göra en sak, är du snäll och lyder genast, och
du står inte kvar och inlåter dig på vidlyftiga resonnemanger.
Gå nu och gör som jag sa!
Anne begav sig genast till förmaket på andra sidan
förstugan, men kom aldrig tillbaka. Sedan Marilla väntat tio
minuter, hade hon med sin stickning och marscherade efter
henne med hopknipna läppar. Hon fann Anne stående orörlig
framför en tavla, som hängde på väggen mellan de båda
fönsterna, med händerna hopknäppta på ryggen, upplyftat
ansikte och glänsande ögon. Den vita och gröna dagern,
som silade in mellan äppelträd och yviga vildvinsrankor, begöt
den förtjusta lilla varelsen med ett skimmer, som verkade
nästan överjordiskt.
— Anne, vad i all världen tänker du på? frågade Marilla
skarpt.
Anne for häftigt till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>