Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Anne som räddande ängel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anne som räddande ängel.
tunga ögonlock efter den sömnlösa natten, men pratade oför-
trutet med Matthew, medan de togo vägen över det breda,
snötäckta fältet och under lönnarnas rimfrostglittrande valv.
O, Matthew, är det inte en underbar morgon! Värl-
den ser ut som någonting, som Gud hade hittat på riktigt
till sin egen ögonfägnad ... Träden stå där, så att man tyc-
ker man skulle kunna blåsa bort dem - puh! Vad jag ar
glad att jag lever i en värld, där det finns rimfrost och vit
snö1’ Nu är jag också glad åt, att fru Hammond fick tre
par ’tvillingar. Hade hon inte fått dem, så att jag kunnat öva
mjg på dem, så hade jag inte vetat, hur jag skulle bära mig
åt &med Minnie May. Nu ångrar jag, att jag ibland var vid
dåligt humör hos fru Hammond för tvillingarnas skull...
Men o, Matthew, vad jag är sömnig! Jag kan inte gå i sko-
lan. Jag skulle inte kunna hålla ögonen öppna, och jag kom-
mer att" svara alldeles uppåt väggarna... Men bra ogärna
stannar jag hemma, för då kommer Gil— någon av de andra
överst i klassen, och det är så knogigt göra att kata sig upp
igen .. Men ju knogigare det är, desto nöjdare blir man ju,
när det äntligen lyckas, eller hur?
— Åh ja, du reder dig nog, sade Matthew och tittade
in i Annes lilla bleka ansikte med de mörka skuggorna under
ögonen. - Du ska visst gå och lägga dig nu och sova ut.
Jag ska sköta om alla dina sysslor.
Anne gick med gott samvete och lade sig och sov så
skönt och så länge, att det hade lidit långt in på. den vita
och rosenfärgade vintereftermiddagen, när hon slutligen vak-
nade och steg ned i köket, där Marilla, som under tiden kom-
mit hem, satt och stickade.
- Fick ni se premierministern? utbrast Anne genast. -
Hur såg han ut, Marilla?
- Ja, inte blev han vald till premierminister för sm
skönhets skull, sade Marilla. - En sådan näsa den karlen
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
