Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RUNVERSEK. 41
intyg om denna betydelse lemna de båda inskrifterna L. 508, 525
båda lika lydande så när som på några oväsentliga afvikelser. En af
dessa är att L. 508 använder rt (= rita), L. 525 deremot rasa, hvilka
båda uttryck alltså äro synonyma. Det resultat, hvartill jag kommit
i afseende på rita, styrkes ytterligare genom en undersökning af
förhållandet med rista, som otvifvelaktigt har bet. ’rista’. ( Äfven här
bilda Uplands runstenar af flock I hos L. undersökningsmaterialet. Med
’sten’ som objekt förekommer detta vb. L. 71, 666, 724, hvilka stenar
härröra från ristaren bal i; dessutom L. 83, hvartill kommer den af
uisiti ristade L. 476, som ofvan påvisades hafva risti för L. riti.
Vidare brukas verbet rista utan objekt L. 101, 121, 150, 187, 188,
190, 234, 244, 258, 259, 260, 333, 346, 351, 434, 484, 577, 681,
694. I ajla öfriga fall har verbet rista objektet ’runor’: L. 8, 29
(hristi, jfr ofvan hriti), 38, 89. 104, 204, 226, 238, 241, 242, 246,
250, 265, 270, 274, 306, 329, 335, 376, 384, 397, 400, 401, 405,
427, 453, 496, 507, 561," 592, 651, 682, 684, 696, 697, 713, 718.
Då detta verb ’rista’ visar sig så öfvervägande hafva objektet ’runor’’,
är det så mycket mera märkligt, att blott en gång anträffa det andra
verbet med samma föregifna betydelse med detta objekt och derur
synes mig framgå med full visshet, att rita ej kan betyda ’rita, rista’.
Härtill fogar prof. Bugge ytterligare: »Allerede Liljegren, Bun-Lära
S. 114 Not. 5 siger: ’äfvenså torde rita någon gång kunna vara rita,
raita, räta, upprätta, sätta stenen i upprätt ställning, helst på [B.]
357 [= L. 96] skilnad göres emellan rita stin, uppsätta stenen, som
af en, och kira märkl, göra märke, som af en annan besörjdes.’
Jeg har ogsaa i månge Aar anseet Opfatningen af rita som vetta
för den rette og skal til Forsvar for den fremdeles anföre fölgende:
Der er skrevet raita L. 883 (Steph. II, 774); L. 1579. reta L. 1291.
raiti L. 1119 (Steph. II, 720). Steph. I, 44 opförer ogsaa Formerne:
ratu stin (ina og I itu rata stin.
At rita stain betegner en anden Handling end »at indhugge
Runerne», ser man af månge Indskrifter. Saaledes heder det f. Ex.
i L. 921: kulrikr uk ku[run ]au ritu stain .... übiR hiok runan.
L. 603: iubrn uk ini riti i|)un . . . f)ulir auk runar |)isi. L. 1071:
asmuntr ok far^ikn \\k ritu stin |)ina .... kunburka faf)i stain t>ina.
I L. 1065 adskilles: rit [i] staina ^ina fra fa|)i runaR |)isaR
(andet i i riti er yderst utydeligt). L. 523 heder det: suni riti
stain ok (k)iar|)i bro .... suni risti (d. e. ristede, ikke: reiste).
I L. 151 (D. I, 202) er det en Person, som lit rita stin, tre
andre som lit SÜsla merki uel. I D. II, 28 (D. 8vo 64, Steph. II,
631, L. 372, TJ. F. I, v, 103) heder det: {)eirutr x let x rnesn (d. e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
