Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10: 1 RITNVERSER. 43
styrÖi knarri7, kvam(h)anns Grikk-hafnir hœima dö, hçggd
Ingvar .....
såsom vi nu göra om Öresund, utan närmare bestämning, och menar,
att då här är tal om Greklandsfärd, kan ej annat sund vara åsyftadt
än Öresund eller Gibraltars sund. Den senare betänkligheten
undan-röjes af N. Höjer, Svensk hist. tidskr. III (1883) s. 37 genom
an-dragande af Nestors ryska krönika, der på flera ställen suå brukas
som nom. propr. i bet. Bosforen och Höjer tillägger det förmodade
’Sundet’ i denna inskrift samma betydelse, med rätt så till vida, som
fornsvenskarnes väg till Grekland i allmänhet gick öfver Ryssland.
Säves betänklighet i afseende på prepositionens utelemnande bemödar
sig ej Höjer på ringaste sätt att aflägsna. En närliggande utväg vore
att läsa suti sundi *, men sådan omställning synes ej förekomma
omedelbart framför verbet, eljes ofta ss. snugga h eij ar til Skf. 3, flygr
vott yfir Ysp. 68, 6 m. fl. Åtminstone går verbet före vid alla ex.
på eftersatt prep. som Lund, Oldnord. ordföjningslœre s. 195 anför,
eller är verbet inskjutet mellan subst, och dess prep. Derför torde
denna mening böra öfvergifvas. Tydningen sundi ’genom simning’
af sund n., som Lyngby gifvit hos Grundtvig, Nyt hist. tidskr. 3 række,
V 603 är formelt möjlig, men tilltalar ej på grund af det onöjaktiga
i uttrycket, drunkning ej simning var ju dödsorsaken. En annan
tydning har fallit mig in och torde åtminstone förtjena att tagas i
öfvervägande, ehuru visserligen hvarken för mitt eller öfriga hittills
framstälda förslag någon säkerhet kan vinnas. Att börja med afdelar jag
sim suti ’sem sötti\ som ’(be)sökte’. Yerbet søkia brukas ofta i bet.
’to visit, frequent’ Oxf., søkia ping, klrkjuy marga okunna stadi, och
runinskrifter ega detta verb med ett ortnamn till objekt, t. ex. D. II,
19. astrifcr x lat x raisa x staina x |>asa x at austain * buta sin x is x
suti x iursalir o. s. v. I öfverensstämmelse dermed vill jag i det
följande finna ett ortnamn, som vid första påseende kunde synas vara
Fors, hvars läge då återstode att uppvisa eller måste antagas vara
en oss obekant ort. Emellertid vill jag gå än vidare. Inskriftens
senare del visar, att dess hjelte företagit en Greklandsfärd. Dessa
gingo genom Ryssland uppför Duna och sedan utför Dneiper till
Svarta hafvet. Uti Dneipr funnos nedanför Kiew en rad forsar,
hvilkas nordiska och slaviska namn äro bevarade åt oss uti ett arbete
»De administrando imperio» af byzantinske kejsaren Constantinus
Porphyrogennetos, författadt under åren 949—952. Vore det alltför
djerft att i stenens ristning vilja återfinna namnet på en af dessa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
