Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 10:1 RUNVEKSER.
129
f>isa, ikke |>isi eller |*ita, som man ved kubl skulde vente.
Jeg formoder, at Runeristeren först begyndte paa at skrive
kubl, men at han, da han allerede havde skrevet kub,
rettede dette til ial. De to Runer ku skulde have været
strögne. ial forstaar jeg som ett, hell »Sten». Jfr. iall
L. 107 (Acc); el L. 584 (Accus.); hil L. 516 (Acc);
stainhal ^isa B. 223, men il |ainsn L. 837; il L. 398
(Nomin.),
Paa et Fragment af en anden Runesten fra Lång»
garnö læses [st]ain ur sta^i; se U. F. II, lxxix.
46) Gudö, Boglösa socken, Trögds härad,
Upland. L. 683, B. 589, D. I, 82.
hulbiorn • lit1 • raisa • stan • at • sik • sialfan1 • || hau nan2
miltr • matiR • auk • kils • risin •
Fonetisk transscription: Hul(m)biorn Ut rœisa stœin
at sik sialfan. Han vaii mildr matan auk måls risinn (?)3.
46. l D. i; B. e för i och se+H för sialfan.
2 B.; L. han uaR; D. hau uaR, men de båda u hafva
oregelbunden skapnad.
3 För matiR bör läsas mataR såsom D. 8:vo 45 mil tan ur|>a uk
mataR kuf>an. Jfr ock L. 743 bunta : kupan : matar. Till dessa två
allitterationsord förmodar jag det tredje i kils för *mils genom
afflag-ning. Dock är svårt att finna betydelsen derpå. *mils skulle kunna
vara G. sg. m. n. milas af milar ss. eklans L. 1002 är G. sg.
Englands, men det är knapt troligt, att så är, då milar går omedelbart
förut. Snarare kunde man med stöd af den anförda parallelen från
D. 8vo 45 förmoda, att det ursprungligen stått *måls, och jag håller ett
sådant antagande för sannolikt. Dock återstår risin. Vore det möjligt
att antaga * risinn ingående i isl. gest-risinn ’hospitable’, vig-risinn
’gallant in war’, risna ’hospitality, munificence’ här uppträdande
själfständigt och konstrueradt med genitiv, såsom mildr i ex. från D.
8vo 45? Parallelen blefve därigenom fullständig. Sannolikheten talar
för, att det är samma egenskap stenens upphofsman genom detta
uttryck vill taga i anspråk för sig själf, som de efterlefvande på
Tryggevælde stenen genom epitetet klomulan (se Wimmer, Run. Opr.
Äntiqv. Tidskrift. 10: 1. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
