Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 12: 1 NATURSKILDRINGARNA I DEN NORRÖNA DIKTNINGEN. 193
Ormen är en bild af den lömske fienden. Så t. ex.
kallar -Niöuös drottning Vçlundr en glänsande orm med
hämndbegärliga ögon1.
Från insektverlden må utom jämförelsen af
pilregnet med den »tätaste myggsvärm i solhettan»2 anföras
den bekanta metafor, som består deri, att ett lockmedel
förliknas vid en fluga (se Islendzk Æventyri s. 74,
Rid-darasçgur s. 196). Bilden är enligt Gering sannolikt »vom
ängeln hergenommen».
Det slags bildspråk, för hvilket jag hittills
redogjort, smyckar hufvudsakligen de folkliga qvädena och
prosadiktningen. Som vi sett, består det dels af
utförda jämförelser, dels af metaforer. Jag öfvergår nu
till en annan form af metaforer: de s. k. kenningarna,
för så vidt som dessa belysa menskliga förhållanden med
bilder, hemtade från naturens lif. Det är således endast
de så beskaffade, som här komma i fråga, då redan förut
de kenningar afhandlats, som karakteriseras genom
applicerandet af bilder från menskliga förhållanden på det
kosmiska lifvets företeelser, äfvensom de, som röja, huru
i den poetiska verlden olika naturområden sammanflöto
genom ett utbyte af benämningar och bestämningar. Jag
vill här å nyo betona den förut gjorda anmärkningen, att,
ehuru inga skarpa gränslinier låta uppdraga sig mellan
den vanliga metaforen och kenningen, man dock såsom
egendomligt för den senare kan och bör framhålla det
innerliga sammanhang, som uti den råder emellan bilden
och det genom denna belysta föremålet, genom hvilket
de så att säga sammansmälta till en enda, ofta
svårupp-löslig enhet. De äro, som Rydberg någonstädes
anmärker, inarbetade i hvarandra. Häraf är en följd, att
kenningen, just på grund af sin invecklade beskaffenhet, för
moderna läsare ej eger något synnerligen stort poetiskt
1 Amun eru augu ormi peim inwn fránay VçlundarkviÖa str. 17»
2 Hit pykkasta my i solarhita, Riddarasçgur s. 63.
Antiqv. Tidskrift. 12: 1. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
