Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATS 16: 4 FORNNOESK-ISLÄNDSK LITTERATUR I SVERIGE. 11
og Norges Hovdinger, som fandt Sted for at ordne de
unionelle Tvistigheder, paa uvist Sted c. 1436—38, i
Lödöse Febr. 1441, i Kalmar Juni 1441 og ätter i Lödöse
Juni 14421.
Det var dock redan 1874, som Storm gjorde detta
uttalande. Han har sedermera till följd af de
diskussioner, som efter den tiden förts i dessa spörsmål, och de
nya fakta, som därvid framdragits, kommit till andra
åsikter. Han håller nämligen icke längre på, att
Eufemia-visorna må räknas till 1400-talet, utan har numera
öfvergått till den uppfattningen, att de härröra från den tid
och de förhållanden, på grund af hvilka de med rätta
bekommit sitt namn2. Och hvad beträffar den förbindelse,
i hvilken Sverige sedan stått till Norge under 1400-talet,
så har han äfven i detta fall gått ifrån sin första mening.
Men därvid har han dock utan att sluta sig till den gängse
uppfattningen i Munchs uttalande kommit fram med ett
alldeles nytt uppslag till frågans lösning och förklaring,
ehuru detta, egendomligt nog, icke blifvit beaktadt eller
taget ad notam af våra litteraturhistorien som efter den
tiden varit inne på eller berört denna fråga. Till denna
sak skall jag längre fram återkomma.
Det torde väl få anses som en numera bevisad sak,
att riddardikterna Ivan, Hertig Fredrik samt Flores
och Blanzaflor genom drottning Eufemias föranstaltande
öfversattes till vårt språk under början af 1300-talet, och
detta med anledning af de förbindelser, som den svenske
hertigen Erik Magnusson kom att vid denna tid knyta
med det norska hofvet. Det är ju också uppvisadt och
1 Sagnkredsene om Karl den store og Didrik af Bern, Kristiania
1874, s. 144. Jfr för öfrigt hans uttalanden i uppsatsen Om
Eufemia-viserne i Nordisk Tidskrift for Filologi og Pœdagogik, N. R. 1,
Köbenhavn 1874, 8. 23 ff.
2 Se hans i förbigående härom gjorda uttalande i Arkiv for nord.
fil 1, 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
