Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 TILHELM GÖDEL. ATS 16: 4
att som öfversättare tillhandagå de danska
historieskrifvarna och fornforskarna, så funnos dock andra, som gjorde
sina försök i att tolka och kommentera de gamla texterna
samt att utreda och förklara det gamla språkets byggnad
och ordformer.
Bland dessa märkas i första rummet den lärde och
produktive Björn Jonsson -på Skarösá. Han var och
förblef hela sitt lif den enkla bonden, men trots denna sin
ställning var han dock en man med de grundligaste
kunskaper, som han genom ett flitigt själfstudium förskaffat
sig. Han har efterlemnat en hel massa arbeten. Främst
bland dem stå hans »annaler», som han på uppdrag af
biskop porlákur Skülason författade. Därnäst har man
att minnas hans skrifter i språkvetenskap och hans lärda
tolkningar af flera bland forndikterna. Till dessa senare
grupper höra en »tractat» om fornspråkets etymologi,
hvilken han skall hafva sammanskrifvit och afsändt till
till Ole Worm, men som på nedvägen till Köpenhamn
gick förlorad; vidare hans »afhandling om Snorra-eddan»
samt den under 1600-talet flitigt studerade och i ett stort
antal afskrifter bevarade uppsatsen Nökkuö litiö samtak
um rünir. Bland de gamla dikterna, som han tolkat
och kommenterat, märkas: V♀luspá, Vafþrüönismál
Getspeki Heiöreks konungs och Egill Skallagrimssons
Hçfuölausn1.
Bredvid Björn Jonssons arbeten må nämnas de
försök, som gjordes i grammatik och lexikografi.
Den första fornisländska språklära var Runálfur
Jonssons Grammaticœ Islandicœ rudimenta, som 1651 utkom
i Köpenhamn, och hvilken sedan var den enda
användbara bok i sitt slag ända fram till 1811, då den aflöstes af
Rasks Vejledning til det Isländske eller gamle Nordiske Sprog.
Lifligt hade Worm intresserat sig för att få en is-
1 Denna sistnämda är utgifven af Worm i hans Literatura
Bu-nica, Hafniæ 1651, fol. s. 207 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
