Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans andra Dag, eller Paulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sårat sitt eget samvete och fläckat dess finkänsla; han
har beträdt en bana, der han alltmera skall se sig
nödsakad att bjuda det tystnad. Nar han uttagit det första
steget, huru skulle han då ej känna sig tvungen att gå
vidare? Huru är det möjligt att göra motstånd när
hvarje dag gör undergifvenhetens nödvändighet allt mera
kännbar? Huru mägta trotsa allmänna meningen, sedan
han gifvit den sådana underpanter? Vore det ej att utsätta
sig för det allmänna ogillandet? Också föredrager han
att förblifva i de falskaste förhållanden, heldre än att
misshaga personer, hvilka han törhända ändå ej högaktar,
och han dömmer sig till att förakta sig sjelf för att ej
synas motsäga sig inför deras ögon. Då han sålunda
leker med sanningen, gör han sig sjelf till en lekboll för
den nyckfullaste af alla magter. Och som allmänna
meningen ej är annat, än allas omdöme, så utsätter sig den,
som blir dess slaf, för att göra hela sitt lif beroende af
allas godtycke. Det är på detta sätt, som vi dömma oss
sjelfva att lefva utom vår egen varelse, och som vi
tillintetgöra hvarandras moraliska förmågor; som vi afkläda
oss vårt sedliga oberoende, som vi förlora vår verkliga
mensklighet inför Gud, och som vi ersätta vår medfödda
individualitet genom en varelse, som är beroende af hela
verlden.
Då allmänna meningen träder i den inre röstens
ställe eller blir vårt samvete, beröfvar den oss rättigheten
att utöfva olt verkligt inflytande på våra likar. Medel
och verktyg för en hvar, vandra vi, utan att efterlemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
