- Project Runeberg -  Nutidens arbetssätt /
5

(1889) [MARC] [MARC] Author: Karl af Geijerstam - Tema: Labour, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Samvärkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

husgeråd, hvarför dessa hufvudsakligen voro sysselsatta med förfärdigandet af sådana. Äfvenså var troligen arbetet delat mellan männen och kvinnorna, så att kvinnornas sysselsättning hufvudsakligen bestod i beredning af det villebråd, som männen medförde från sina jakter. På ett i ekonomiskt hänseende mera framskridet utvecklingsstadium — nämligen herdefolkens — blir betydelsen af samvärkan ännu större. En herdestam bildar med afseende på förvärfvet af lifsmedel ett helt. Medlemmarne arbetade gemensamt vid skötseln af hjorden, men olika personer hade olika sysselsättningar, i det att somliga vaktade boskapen, andra skötte och ansade den, andra åter beredde hudar eller voro sysselsatta med spånad m. m. Det fans sålunda en värklig arbetsdelning. I nordligaste delen af vårt land bor en folkstam, hvilken synes hafva glömt sig kvar, så att säga, på herdelifvets utvecklingsstadium. Det är lapparne. Ännu i dag utgör för dessa skötandet af hjorden deras väsentligaste arbete, liksom den utgör deras enda rikedom. Inom nutidens samhälle spelar denna samvärkan en oändligt mycket mera omfattande rol. Låtom oss betrakta anordningen af arbetet inom en särskild industrigren! Detta kan säkerligen lämna oss en föreställning om åtminstone en del af samvärkans betydelse. En mekanisk värkstad för tillvärkning af t. ex. lokomotiv är som bekant indelad i många olika afdelningar. Där finnes uppsättningsvärkstad, svarfvarvärkstad, smedjor, gjuteri, snickarvärkstad, plåtslagarvärkstad, målarvärkstad m. m. På hvar och en af dessa förfärdigas olika delar af lokomotivet. I plåtslagarvärkstaden göras ångpannan, tendern m. m. På snickarvärkstaden förfärdigar man trämodeller till gjuteriet, träbeklädnaden kring ångpannan m. m. På uppsättningsvärkstaden åter sammansättas de från olika delar af värkstaden kommande delarne till ett helt. Inom hvar och en af de olika afdelningarne äro många olika arbetare sysselsatta. En hvar har sin bestämda syssla. Inne på svarfvarvärkstaden står hvarje arbetare vid sin bestämda maskin, hvars skötande åligger honom. Hvarje hyfvel-, borr-, fräsmaskin eller svarf skötes af en bestämd person, som städse har nästan ett och samma slags arbete. Vid filbänkarne har hvarje arbetare sitt bestämda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:32:16 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbsatt/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free