- Project Runeberg -  Nutidens arbetssätt /
25

(1889) [MARC] [MARC] Author: Karl af Geijerstam - Tema: Labour, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Tillgodogörande af naturens tillgångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Tillgodogörande af naturens tillgångar.

En annan omständighet, som är ytterst betecknande för nutidens produktion, är, att alla naturliga tillgångar allt fullständigare tillgodogöras. Ett folks välmåga är i hög grad beroende af naturens gifmildhet eller karghet. Det är tydligen otänkbart, att ett land som Sverige, hvars naturliga tillgångar äro jämförelsevis små, skulle kunna lämna uppehälle åt en lika tät befolkning, som t. ex. något af Europas länder kring Medelhafvet. Men de naturliga tillgångarne kunna på olika sätt tillgodogöras, och med afseende härpå äro mänsklighetens framsteg på det sista århundradet mycket betydande. Det är hufvudsakligen på tvänne olika sätt, som naturen sörjer för människan: dels lämnar den råämnen, hvaraf människan kan tillvärka alla de föremål hon behöfver, dels hjälpa de naturliga krafterna henne i hennes arbete. Vilda djur, hvilka kunna tjäna direkt som föda, hvilka människan kan tämja och använda för sina syften, frukter, träd, nyttiga växter, som kunna odlas och förädlas, malmer, genom hvilkas bearbetande de nyttiga metallerna erhållas, se där några exempel på sådant, som räknas till råämnen. De i naturen värksamma krafterna använder människan på oändligt många olika sätt. För att förflytta tunga bördor har sedan urminnes tider användts djurens dragkraft. Vindens drifkraft, äfvensom ett vattenfalls kraft hafva äfven mycket länge användts. Den kemiska kraft, som i elden åstadkommer värmet, har människan ock sedan urminnes tider förstått att använda. Dock har det varit först i vårt århundrade, som hon blifvit fullständigare förtrogen med eldens natur och därigenom lärt att fullständigare bruka denna mäktiga kraft. Den kraft, som är värksam i växter och djur, har ock allt från människans första uppträdande på jorden utgjort hennes viktigaste inkomstkälla. När sädeskornet gror i åkern, när husdjuren föröka sig och förädla sig i och för människans särskilda syftemål — såsom t. ex. nötboskapen, hvilka utvecklats därhän, att de lämna rikligare och bättre mjölk och kött — är det denna kraft, som är värksam.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 12 01:32:16 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arbsatt/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free