Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
för lifvet, det verkliga, sträfvande och arbetande lifvet. Ro-
pet från alla tänkande, från och med våra allra högst upp-
satte ända till den ringaste arbetare, på verklig praktisk
skolundervisning är fullt berättigadt och * blir det ännu mera,
då man ser dessa, visserligen välmenta, men origtiga sträf-
vanden att göra äfven slöjden till liufvudsakligen ett for-
melt bildningsmedel liksom Jäsämnena. Nog hafva vi fått
våra barn tillräckligt boklärde; men mycket återstår för att
lå dem dugliga att bestå i lifvet med dess näringsbekym-
mer, dess kamp och frestelser. Det är detta jag önskar
betona, att man jemte alla formella förtjenster hos slöjden
kan framdraga ännu en, långt större och vigtigare, den
nemligen att slöjden, rätt förstådd och rätt bedrifven,’ kan
blifva ett det kraftigaste medel att bevara och sk3;,
dda ung-
domen från frestelse till synd, något som så tydligen och
uttrycksfullt uttalas pa flere ställen i bibeln. Icke förgäfves
läste vi förr i vår katekes: »Arbetsamhet befordrar lielsa och
välstånd, hindrar många tillfällen till synd, hjelper oss att
emotstå onda begärelser samt bidrager till tröst och sinnes-
styrka under motgången». En så bedrifven slöjd är för ung-
domen af djupare och mera ingripande betydelse än all
veiIdens formella vishet, ty den innehåller just summan af all
formel undervisning: ett sedligt lif i sant kristlig mening.
Visserligen bör skolan genom slöjdens införande icke gö-
ras till yrkesskola, men väl anser jag, att då äfven skolslöj-
den kan och bör pedagogiskt drifvas så, att barnet förvärfvar
utom formella förmögenheter, äfven bestämd praktisk skick-
lighet i ett yrke exempelvis snickeriet — detta praktiska sätt
att lara barnet slöjda är långt att föredraga framför det sätt
som är enbart formelt, d. v. s. som gör, att barnet står tafatt
° i C
- - u t a n f ö r skoldörren. Man får akta sig för att i
4»J
,i e n
®tälla fOT
’men öfver sjelfva lifvet (formalistisk slöjd), jag
ställer lifvet med dess kraf öfver formen (realistisk slöjd). Det
a r
n
n
?o t
,. nna teoretiskt schablonmessiga slöjd, som jag härmed
vill hafva uttalat några varnande ord.
Y.M a
/e
förebrår man de s. k. formella slöjdarbetena, att de
till största delen äro schablonmessiga, d. v. s. måste uppritas
medelst schablon, påläggsmönster eller genom pålägg af sjelfva
modellen (påläggsmodell). På så sätt uppkommer icke ett sjelf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
