Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Slöjd- och handarbetets betydelse vid uppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dermed under hela återstående delen af skoltiden. På så sätt
"kan man hoppas på verklig nytta af skolslöjden efter skolti-
dens slut, i det verkliga lifvet.
SJcolslöjclen måste så anordnas, att den medför verklig nytta
för barnet efter skoltidens slut, d. v. s. måste vara så beskaffad,
att den stämmer öfverens med barnets lif och lifsförhållanden
utanför skolan, att den icke ställer sig främmande hvarken för
barnet eller det sträfsamma och arbetande lifvet efter skolti-
dens slut. Här om någonsin gäller det att låta skolverkstaden
lära (arbeta) icke för skolan, utan för lifvet.
Arbetena böra, då det sig göra låter, så afpassas, att barnet
i hemmet kan fullborda och afsluta livad det påbörjat i skolan.
Derigenom flyttar barnets verksamhet så småningom till hem-
met, dit den verkligen hör, ställer den i direkt och liflig be-
röring med hemmets behof, utstyrsel, intresserar föräldrar och
hemmavarande syskon, med ett ord gör slöjden hemvand.
Föremålen för skolslöjden böra således så mycket som möj-
ligt vara afpassacle för ortens och föräldrarnes behof och levnads-
ställning, på det sambandet hemmet och skolan emellan må
blifva starkare. Det går ej an att i en förståndig skolslöjd
låta alla barn, i hvad lefnadsställning de än äro, förfärdiga
samma saker, ty då kunde lätt hända, att bakverktyg ham-
nade i en familj, der ingen bakugn finnes. Det vore ju
olämpligt att låta lappen förfärdiga åkerbruksredskap, då han
intet åkerbruk har, och en åkerbrukare akjor, då han inga
renar har. Modellerna böra således vara olika i olika orter,
olika för stad och för land.
Slojdandet af barnet bör hcifva ett bestämdt med till slut-
punkt. Begagnar man till skolslöjd snickeri, så bör bestämmas
ett slutligt mål, dit barnet med sitt arbete har att sträfva, t. ex.
förfärdigandet af enkla hållbara möbler.
Barnet bör arbeta efter verkliga modeller och först vid tillta-
gande skicklighet efter ritade sådane, helst sådane det sjelft teck-
nat. Alla modeller böra helst vara olimmade, på det barnet
tydligt och klart må se deras delar och sammansättning. Detta
underlättar äfven måttagningen.
Modellerna böra vara så beskaffade, att intet godtycke vid
arbetet får ega rum, utan allt från det minsta till det största
af barnet sjelft utföres med noga iakttagande af utgångspunkt
och slutpunkt, att, så vidt möjligt är, alla modeller och mönster
och således äfven arbetena låta sig ritas och utföras med mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
