Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Valfrihet i afseende på de allmänna läroverkens läsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Man kan med full rätt säga, att vi ärligen försökt att re-
novera det gamla skolsystemet och tillmötesgå fordringarna från
olika håll. Folkskolans anhängare hafva fått tillföra byggna-
den sina lappningar. Den klassiska bildningens målsmän hafva
sett sina ämnen vederbörligen skyddade och moderniserade.
Ifrarne för reallinien hafva ej heller nekats att deltaga i den
gemensamma reparationen. De som förordade mera praktiska
sysselsättningar hafva också fått ditsätta sina lappar. Alla
hafva i sjelfva verket tillåtits att lappa, till dess hela bygg-
naden nu för mången ter sig som ett enda lappverk.
Och hvad har man vunnit härmed? Har belåtenheten
ökats, missnöjet minskats? Man fråge föräldrar och målsmän,
som önska uppfostra sina barn enligt lifvets nu kräfvande
principer. De skola svara, att den lärjunge, som icke specielt
är ämnad att blifva statstjenare, icke har ett enda för honom
lämpligt läroverk i vårt land, endast har att vända sig till
några tekniska fackskolor; och skolans egen vårdare skola få
svårt att jäfva deras ord.
Hvad som fattas vårt gamla skolsystem är valfrihet, och
en verklig sådan, som tillåter lärjungen att i samråd med
föräldrar och lärare utesluta vissa inom klassen förekommande
läsämnen, utan att derför hafva rätt eller skyldighet att upp-
taga andra.
Det torde ej behöfvas många ord för att tydliggöra val-
frihetens berättigande. Den öfverensstämmer först och främst,
med naturens egen lag, som skapar hvarje menniska i någon
mån olika och alltså måste af våra uppfostringsanstalter kräfva,
att denna olikhet respekteras och inom sina rätta gränser upp-
öfvas. Den öfverensstämmer med samhällets utvecklingslag,
som uti arbetets fördelning och den största möjliga uppöfning
af den individuella färdigheten finner den bästa borgen för sitt
bestånd och sitt framåtskridande till ännu högre ståndpunkter.
Den öfverenstämmer med den praktiska lifserfarenheten, som
visar, att hänsyn måste tagas ej blott till hvars och ens anlag,
utan äfven omgifning, samhällsställning, lefnadsuppgift, med ett
ord, yttre och inre betingelser. Den måste öfverensstämma
med skolans eget ändamål, som är att dana dugliga menniskor,
egnade att bestå och fylla sitt kall i lifvets strid.
Man har nu i de allmänna läroverken en viss valfrihet,
t. ex. i fråga om grekiska, ebreiska och engelska. Men den
är icke fullständig, hvarföre den också vid sitt genomförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
