Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Valfrihet i afseende på de allmänna läroverkens läsämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
litet af hvarje; han lär sig i stället grundligt de få ämnen
som lian valt.
Slutligen blir förändringen nyttig för staten och fädernes-
landet genom den större tillgången på af skolan danade, prak-
tiskt dugande män. Vår tid behöfver flere samhällsmedlem-
mar, sådana som t. ex. Jonas Alströmer, än som lifvet utan
skola eller skolan utan praktiskt lif ännu förmår att skänka,
Tjenstemän skullo staten i alla fall icke komma att sakna,
ty dessa alumner hade ju att välja sina ämnesgrupper der-
efter, men den fördelen vans, att det för andra än blifvande
tjenstemän nu hardt när tillstängda läroverket skulle öppnas
för alla samhällsklasser, och skolbildningen, liksom det blefve
qvalitativt bättre, också blefve qvantitativt utsträcktare, båda-
dera till samhällets förkofran och fördel. Valfriheten skulle
äfven derutinnan lända staten till godo, att den minskade
tilloppet till den s. k. lärda vägen, till universitet.’ Derrned
vore ej litet vunnet, då man betänker det allt för stora till-
loppet till dessa undervisningsanstalter, hvilka väl kunna ut-
dana sina lärjungar, men icke skaffa dem alla sin tarfliga
bero-ning. Valfriheten skulle å andra sidan, och jag talar här
af bestämd erfarenhet, tillföra yrkena af alla slag en välbehöflig
ökning af friska armar, ofta stor intelligens samt i många fall
pekunier rikedom, hvilket sistnämnda våra yrken så väl be-
höfva. Hur vi än betrakta denna valfrihet, icke- behöfva vi
befara att den skall skapa sämre resultat för våra skolyng-
lingars blifvande lif än den nuvarande väl förskansadé ofriheten.
Låtom oss nu taga några exempel från en skola, der
denna nu omtalade valfrihet råder. Jag är t. ex. köpman,
har mina affärer hufvudsakligast i Frankrike och Spanien.
Jag har en son, som jag önskar till min framtida hjelp i min
affär. Sonen går i en skola, der valfrihet råder.. I samrad
med lärarne öfverenskommes nu, när ynglingen uppnått ett
visst kunskapsmått, hvilka läroämnen, som han med fästadt
afseende på sitt blifvande lefnadskall fortfarande ^ skall lasa.
Han skall sålunda läsa svenska och franska språken, mate-
matik, geografi, men befrias från öfriga ämnen. Hur gestaltar
sig nu denne ynglings skollif? Jo, 2 timmar dagligen deltager
han i skolans läsarbete, 2 timmar dagligen arbetar han pa
faderns kontor, 1 timme dagligen deltager han i skolans slöjd-
arbete. På samma gång således som han skaffar sig de ior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>