Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
förverkligande är slutsatsen. Rigtigheten häraf synes af de
exempel på en dylik slutledning, som Aristoteles andrager.
En person af en viss beskaffenhet bör göra en viss handling,
scil. för ett visst ändamål (öfversats); jag är en sådan
person, och detta, om hvilket öfverlägges, är en sådan handling
(undersats); alltså. . . . (slutsats)’), eller: man bör smaka allt
sött (öfversats), detta är sött (undersats), alltså.... (slutsats)2).
Vi bestämde άεινότης såsom färdighet att öfverlägga
om medlen till ett ändamål och ha nu uppvisat den
närmare betydelsen häraf. Men ännu är icke framstäldt,
hvilket det ändamål är, om hvilket här är fråga. Ar det ett
ändamål, hvilket som helst, eller är det ett visst ändamål?
Aristoteles säger visserligen icke uttryckligen något härom,
men då δεινότηί är en förutsättning för insigt, och denna
är en skicklighet att öfverlägga med afseende på det för
menniskan goda och onda3), måste det förra ock ega samma
ändamål. Det kan icke vara skicklighet att öfverlägga om,
hvad som bör göras i och for förverkligande af t. ex. en
konstprodukt, ty en sådan skicklighet kan icke vara af någon
betydelse för insigten, utan om förverkligande af det, som
liar afseende på menniskan såsom menniska. Men å andra
sidan är ändamålet i δβινύτης ej det sedligt goda eller
onda, ty då skulle det sammanfalla med insigten eller dess
motsats illistigheten, πανονζγία. Deraf följer, att det här
är fråga om en rent naturlig färdighet att öfverlägga om,
hvad som bör göras i och för förverkligande af det för
menniskan såsom sådan goda. Om vi nu i stället för
öfverläggning införa uttrycket »praktisk slutledning», blir δεινό της
en naturlig färdighet att göra ett praktiskt slut, i hvilket
’) De An. III, 11. 434, a, 17.
2) Nic. Eth. VII, 3. 1147, a, 25 ff.
’) VI, 5. 1140, b, 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
