Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Aristoteles etiska grundtankar - B. Om dygden - α. Förutsättningarna för dygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
niskan vid beslutet, i det seuare rubbas hon derifrån’)
Beslutets frihet består sålunda icke så mycket i magt till val,
ty man kan icke besluta att följa det lägre begäret gent
emot grundsatsen, eller att rubbas från ett beslut, utan
endast att fasthålla vid detsamma2). Fastmera består den i
magt att besegra det lägre eller, om man så vill, i
viljestyrka. — Slutligen må med afseende å karakteren af denna
frihet märkas, att den är mera en magt att hindra begäret
från att drifva till ett sofistiskt resonnemang med afseende
|)å det rätta än att praktiskt underordna det lägre begäret
under en högre vilja, såsom synes deraf, att Aristoteles
fattar bristen i beslutets fasthet vid oåterhållsamheten såsom
delenburg, De An. 452; Zeller sid. 588; Brentano, Die Psychologi des
Arist. sid. 111. Det är här ej tillfälle att ingå på en pröfning af
dessa. Hvad som under alla förhållanden är tydligt, och hvarom alla
interpreter äro öfverens, är, att det här är fråga om en strid mellan
viljan d. v. s. begäret såsom ledt af grundsatsen ("III, 9. 432, b, 5;
c. 10. 433, a, 24) och det lägre begäret såsom motsatt mot densamma.
Hvad det skiljaktiga i tolkningarna angår, torde väl Brentano ha
rätt mot Trendelenburg och Zeller, att det icke här är (utom striden
mellan grundsatsen och begäret) fråga om en strid mellan lägre
begär, emedan Aristoteles De An. III, 10. 433, b, 5 framhåller, att begär
äro motsatta, då grundsatsen, o λό·/ος, och det lägre begäret, ή
ϊττι&ν-μία, äro motsatta, samt Eth. Nic. III, 2. 1111, b, 15. att lägre begär
äro stridande mot beslutet (det af grundsatsen ledda begäret), men
icke lägre begär emot lägre begär.
*) Den återhållsamme (hvilken är den, som af grundsats besegrar
sina begär) fasthåller vid beslutet, den oåterhållsamme (hvilken är
den, som låter sig besegras af begären, trots en rigtig grundsats
finnes) fasthåller icke vid sin föresats, VII, 8 i början; jmfr c. 9 i
början. Likaså fasthåller den tygellö^e (som handlar efter en ond princip
eller grundsats, c. 8. HM, a, 19) vid denna, 1150, b. 30.
2) Aristoteles framhåller med bestämdhet, att den, som handlar
på grund af lägre begär, icke beslutar, utan endast den, som trots
begäret håller fast vid grundsatsen, III. 2. 1111, b, 10 ff. Aristoteles
skiljer här det lägre’ begäret (ή ίπι&υμία) från beslutet och säger:
»Den oåterhållsamme handlar begärande, men icke beslutande, den
återhållsamme beslutande, men icke begärande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
