Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
som var antikens styrka: dess ideal var
själskrafternas enhet, hos oss har det kommit till en högst
farlig splittring däri. Och han låter hela raden av det
moderna livets företeelser passera revy för att visa det
onda denna »halvmänsklighet» åstadkommit. Och även
upplysningens stoltaste triumf, den kosmopolitiska staten,
visar sig i själva verket blott vara ett strålande luftslott,
ty den saknar den naturliga gemenskapens fasthet och
inre värme. Trots både form och idés oklarhet i denna
skrift är den dock fylld med den jäsande saven av de
problem Arndt kommer att brottas med hela sitt liv.
Men Arndt var nu en gång för alla ej blott en
teoretisk människa utan stod också ständigt färdig att kasta
sig ut i handlingens ström. Det enda sättet att få bukt
med tidens förfall var ju att skapa bättre människor,
alltså en bättre uppfostran. Uppfostringsfrågorna hade
allt från början legat Arndt varmt om hjärtat, hemma
hade han ju undervisat sina yngre syskon samt vänners
barn. Så fort han grundat sitt eget hem började planer
uppdyka hos honom att skapa en uppfostringsanstalt.
Dessa planer dryftade han nu ivrigt med sin hustru,
hennes snara död gjorde dem dock snart om intet. Men
även längre fram umgås han med liknande tankar, fast
hinder av olika slag alltid omöjliggör deras realiserande.
Det uppfostringsideal som Arndt således ej fick
omsätta i praktiken, har han givit oss i en avhandling
betitlad »Fragment över uppfostran» (1809), som tillika
är ett eko av hans egen bildnings historia. Liksom
Rousseau — som han ivrigt studerat och tagit starka
intryck av under sin uppväxt — fordrar Arndt en
naturenligare uppfostran. Men vilken bättre och säkrare
ledning hade han ej därvid i minnena från sin egen
barndom än den store genevaren i sina geniala men ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
