Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
portioner, så att massan ej for mycket
uppvärmes, så blir den om £ timme en
stadig mucilaginös massa, fullkomligt löslig i
vatten, Den utspädes med vatten, syran
afskiljes med krita, lösningen silas och
af-dunstas. Man erhåller dervid ett gulaktigt
genomskinande gummi, ej olikt gummi
arabicum, men mindre trögflytande, och något
mindre limmande. Om detta gummi
behandlas* med utspädd svafvelsyra efter
samma grunder som stärkelsen, så får man ett
alldeles dylikt socker som af detta, och
svafvelsyran reduceras till acide
hyposulfu-rique i den modification som innehåller ett
vegetabiliskt ämne, och som Sertürner
kallat Oino-thionsyra.
Braconnöt uppger vidare att om man
blandar sågspån med lika delar caustiskt
kali och litet vatten, samt upphettar
blandningen öfver elden i en silfverdegel, under
det att man beständigt omrörer, så
kommer ett ögonblick då sågspånen mjukna,
upplösas och pösa upp. Om degeln då
tages af elden och massan upplöses i vatten,
så får man en mörk vätska som Braconnot
ansett för en upplösning af ulmin i alkali,
men som efter den beskrifning han derå
gifvit, synes vara alldeles lik med det
bruna extractet ur åkerjorden, hvars alla
egenskaper det har; såsom löslighet i alkali,
fällning af syror, hvarvid det förenas med
syran, svart fârgïoch skörhet i torr form 8Cc.
De Saussure har funnit att en
upplösning af stärkelse i 12 g. sin vigt kokande
*)^GtL*Kais Annalett 1820, St. 2, s. 11Î.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
