Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Lagar för förändringen - Sekundära könskaraktärer äro föränderliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
i vitt från varandra liggande länder undervarieteter med
omvända fjädrar på huvudet och med fjädrar på fötterna,
med egenskaper, som den ursprungliga klippduvan icke har.
Detta är analoga förändringar hos två eller flera olika raser.
Den vanliga förekomsten av fjorton eller t. o. m. sexton
stjärtfjädrar hos krävduvan kan man betrakta såsom
representerande en normal bildning hos påfågelsduvan. Alla dylika
analoga förändringar härröra otvivelaktigt därifrån, att de
olika duvraserna hava från en gemensam stamform ärft
samma konstitution och därför samma benägenhet att variera
under samma obekanta inflytelser.
Hos duvorna hava vi ännu ett fall. Inom alla raser
förekomma tillfälligtvis skifferblå fåglar med två svarta
tvärband på vingarna, vit gump, ett tvärband på stjärtspetsen
och en vit yttre kant vid basen av de yttre stjärtfjädrarna.
Då alla dessa kännetecken äro karakteristiska för klippduvan,
så kan ingen tvivla på, att det här är fråga om ett fall av
atavism och icke om en ny analog förändring hos de olika
raserna. Vi kunna så mycket hellre lita på denna slutsats,
som dessa färgteckningar mycket gärna framträda hos
bastarder mellan två distinkta och olika färgade raser. I detta
fall kan ej heller i de yttre existensvillkoren någonting
annat påfinnas, som skulle kunna förorsaka återuppträdandet
av den skifferblå färgen tillsammans med de övriga
färgteckningarna, än korsningsaktens inflytande på
ärftlighetslagarna.
Det är tvivelsutan ett mycket överraskande faktum att
sedan många och kanske hundratals generationer förlorade
kännetecken åter framkomma. Om likväl en ras blott en
gång korsas med en annan, så visar bastarden benägenhet att
tillfälligtvis återvända till den främmande rasens karaktär under
några t. ex. ett dussin ja t. o. m. tjugu generationer. Nu är
visserligen efter tolv generationer, enligt vanligt uttryckssätt,
den främmande stamformens blod blott närvarande i
förhållandet 1/2048 och likväl räcker denna ringa bråkdel främ-
88
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
