Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Organismernas succesiva uppträdande - Om släktskapen mellan utdöda arter sinsemellan och med de nu levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISMERNAS SUCCESSIVA UPPTRÄDANDE
skrifter om profetiska eller syntetiska typer. Dessa uttryck
uttala just, att dylika former i verkligheten äro intermediära
eller förbindande länkar. En annan utmärkt paleontolog,
Gaudry har påvisat, att många av honom i Attika upptäckta
fossila däggdjur på det tydligaste nedriva skiljeväggarna
mellan nu levande släkten. Cuvier anser idisslare och
tjockhudingar för två av de mest olika däggdjursordningar. Det
har emellertid framgrävts så många fossila förbindelselänkar,
att Owen måste ändra hela klassifikationen och ställa vissa
tjockhudingar i samma underordning som idisslare. Så
utfyllde han t. ex. den synbarligen stora luckan mellan svinet
och kamelen med övergångsformer.
T. o. m. det stora avståndet mellan fåglar och kräldjur
utfylles, såsom Huxley har visat, på det mest oväntade sätt
å ena sidan genom strutsen och Archæopteryx, å den andra
genom Compsognathus, en Dinosaurie, alltså tillhörande en
grupp, som omfattar de mest jättestora bland alla
lantreptilier. Vad de ryggradslösa djuren beträffar, försäkrar
Barraude, att han varje dag allt tydligare inser, att om också de
paleozoiska djuren kunna inordnas i ännu levande grupper,
dessa grupper under denna förflutna tid dock icke voro så
bestämt skilda från varandra som i nutiden.
Det är ett allmänt antagande, att ju äldre formen är,
ju mer förenar den med några av sina karaktärer nu vitt
skilda grupper. Denna anmärkning måste utan tvivel
inskränkas till sådana grupper, som under de geologiska
tidernas lopp hava förändrats mycket, och det torde vara svårt
att bevisa satsen. Här och där upptäckes dock alltid ännu
ett levande djur såsom Lepidosiren (lungfisken), som
samtidigt är besläktat med mycket olika grupper. Om vi likväl
jämföra de äldre kräldjuren och groddjuren, de äldre fiskarna,
de äldre bläckfiskarna och de eocena däggdjuren med de nyare
medlemmarna av samma klasser, så måste vi tillstå, att någon
sanning ligger i anmärkningen.
Vi vilja nu se till, i vad mån dessa olika fakta och slut-
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
