Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Organismernas succesiva uppträdande - Om släktskapen mellan utdöda arter sinsemellan och med de nu levande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ORGANISMERNAS SUCCESSIVA UPPTRÄDANDE
vi ingen rätt att vänta, att stora luckor i natursystemet skola
utfyllas. Allt vad vi ha rätt att vänta är, att de grupper, som
inom mera bekanta geologiska tider hava erfarit stora
förändringar, i de tidigaste formationerna ryckt något närmare
varandra.
Sålunda synes teorien om gemensam härstamning med
fortskridande modifikation tillfredsställande förklara de
huvvudsakligaste fakta beträffande den ömsesidiga släktskapen
mellan de utdöda organismerna sinsemellan och med de ännu
levande. Enligt varje annat betraktelsesätt äro de fullkomligt
oförklarliga.
Genom samma teori förklaras, att faunan under varje
stor geologisk period i sin allmänna karaktär måste intaga
en mellanställning mellan den närmast föregående och den
efterföljande. Så äro de arter, som förekomma inom den
sjätte stora descendensgraden på vårt schema, de förändrade
avkomlingarna till dem, som redan funnits till inom den
femte, och de äro föräldrar till de i den sjunde befintliga.
De kunna följaktligen knappast vara annat än intermediära.
Med påståendet, att de organiska resterna i en
mellanliggande formation visa en närapå intermediär karaktär, står
det faktum i nära sammanhang, att fossilen i två på varandra
följande formationer äro mycket närmare besläktade än
sådana, som tillhöra två från varandra avlägsnare formationer.
Pictet anför såsom ett bekant exempel den allmänna likheten
mellan de organiska resterna från olika lager i
kritformationen, ehuru arterna i alla lager äro olika. Detta faktum
ensamt synes på grund av dess allmängiltighet hava gjort
professor Pictet vacklande i sin tro på arternas
oföränderlighet.
Enligt descendensteorien träder den fulla betydelsen av
det faktum klart fram, att fossila rester från omedelbart på
varandra följande formationer, om de också anföras som
skilda arter, dock äro nära besläktade med varandra. Då
avlagrandet av varje formation ofta avbrutits och långa pauser
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
