Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Organismernas succesiva uppträdande - Om släktskapen mellan utdöda arter sinsemellan och med de nu levande - Om gamla formers utvecklingsgrad i förhållande till nu levandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM. ARTERNAS UPPKOMST
ägt rum mellan bildandet av olika på varandra följande
formationer, så böra vi icke vänta att finna alla mellanvarieteterna
mellan de arter, som hava levat vid början och slutet av
denna formation. Vi skulle däremot tid efter annan finna
nära besläktade former eller ’vikarierande arter’’, och dessa
finnas verkligen. I korthet, vi upptäcka bevisen för en
långsam och knappt märkbar förändring av arterna, alldeles så
som vi äro berättigade att vänta.
Om gamla formers utvecklingsgrad i förhållande till
nu levandes.
Såsom vi hava sett i fjärde kapitlet lämnar graden av
specialiseringen hos en arts delar den bästa grundvalen för
bedömandet av en dess utvecklingshöjd. Då specialiseringen
betyder en fördel för varje organism, så strävar det
naturliga urvalet efter att allt mera specialisera varje organism och
göra den allt högre och fullkomligare. Detta utesluter dock
icke, att ännu alltjämt många varelser, bestämda för ett
enklare levnadssätt, även bibehålla en enkel och oförbättrad
organisation och i många fall skrida bakut och förenklas,
varvid de dock alltid bättre anpassas för sitt nya levnadssätt.
Även i en annan och allmännare mening bliva de nya arterna
högre än deras förfäder, ty de hava att i kampen för tillvaron
slå ur brädet alla äldre former, med vilka de komma i
konkurrens. Vi kunna därför draga den slutsatsen, att om de
eocena organismerna kunde ställas i konkurrens med de
nuvarande, de förra skulle utplånas av de senare, liksom en
sekundär fauna skulle övervinnas av den eocena, den
paleozoiska av den sekundära.
Det är ingen betydelsefull invändning mot denna slutsats.
att vissa brachiopoder allt från en ytterst långt tillbaka liggande
period endast hava obetydligt modifierats, och att vissa lant-
och sötvattensblötdjur allt ifrån den tid, då de först uppträdde.
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
