Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Rekapitulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
——
och bevisas faktiskt genom växters och djurs hastiga förökning
under särskilt gynnsamma år och vid deras naturalisering
på en ny trakt. Det födes flera individ än som äro i stånd
att fortleva. Ett uns i vågskålen kan giva utslaget om, vilket
individ som skall fortleva, och vilket som skall duka under,
vilken varietet eller art, som skall förökas och vilken som
skall avtaga och äntligen utslockna. Då individen av en art
i alla hänseenden råka i den närmaste konkurrens med
varandra, så blir kampen också vanligen häftigast mellan dem.
Den blir nästan lika häftig mellan varieteter av samma art
och därnäst häftigast mellan arter av samma släkte. Den
minsta fördel, som vissa individ i någon levnadsålder eller
vid någon årstid hava framför sina konkurrenter, kommer
med tiden att giva utslaget.
Då geologien tydligt visar oss, att varje land har
undergått stora fysikaliska förändringar, så är det att vänta, att
organismerna i naturtillståndet ha förändrats. Och finnes nu
en föränderlighet i naturtillståndet, så skulle det vara en
oförklarlig företeelse, om det naturliga urvalet icke skulle
komma med i spelet.
Om nu växter och djur faktiskt variera, varför skulle
icke variationer eller individuella olikheter, som på något
sätt äro nyttiga, genom det naturliga urvalet kunna bevaras
och påökas? Om människan kan framkalla de för henne
nyttiga förändringarna, varför skulle icke då förändringar,
som äro nyttiga för organismerna, kunna uppträda och
bevaras? Vilka gränser kan man sätta för denna kraft, som
verkar genom långa tidsrymder och rigoröst provar varje
organisms hela konstitution, struktur och levnadssätt, gynnar
det goda och förkastar det dåliga? Jag förmår icke se någon
gräns för denna kraft, som långsamt och underbart anpassar
varje form för de mest invecklade livsbetingelser. Teorien
om det naturliga urvalet synes mig, även om vi endast
inskränka oss härtill, vara i högsta grad sannolik. Jag har
redan, så ärligt som möjligt, rekapitulerat de mot den upp-
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
