Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Rekapitulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ARTERNAS UPPKOMST
små på varandra följande gynnsamma förändringar, så kan
det icke åstadkomma stora och plötsliga förändringar. Det
kan endast skrida framåt med små mycket långsamma steg.
Av dessa fakta synas mig även många andra fakta kunna
förklaras. Huru förvånande är det ej, att en fågel såsom
en hackspett skulle blivit skapad för att uppsöka insekter på
marken, att en gås, som sällan eller aldrig simmar, skulle blivit
skapad med simfötter, o. s. v. 1 Men enligt den åsikten, att
arterna beständigt sträva att föröka sitt individantal, medan
det naturliga urvalet alltid äro redo att anpassa varje art för
varje i naturen ännu icke eller endast ofullständigt besatt
plats, så upphöra dessa fakta att vara förvånande och skulle
måhända även t. o. m. kunnat förutses.
Då det naturliga urvalet verkar genom konkurrens, så
anpassar och förädlar det varje trakts invånare endast i
förhållande till de andra invånarna; därför bör det icke
överraska oss, om något områdes arter besegras och ersättas av
naturaliserade arter, tillhörande ett annat land. Likaså litet
bör det förundra oss, om icke alla inrättningar i naturen, inte
ens människoögat, äro absolut fullkomliga, och om många av
dem t. o. m. stå långt under våra begrepp om lämplighet.
Det bör icke förvåna oss, om biets gadd, använd såsom vapen
mot en fiende, förorsakar dess egen död, om drönarna
endast för en enstaka akt alstras i så oerhört antal och sedan
till största delen dödas av sina könlösa systrar, o. s. v. Vida
mer skulle man enligt teorien förundra sig över att icke ännu
flera fall av brister i den absoluta fulländningen iakttagas.
Huru kan det efter den vanliga åsikten om att varje
art skapats oberoende förklaras, att artkaraktärerna äro
föränderligare än släktkaraktärerna. Varför är färgen hos
en blomma hos någon art av ett släkte, där alla övriga
arter hava olika färger, förr böjd för att variera, än om alla
arter av samma släkte ha samma färg? Om arterna endast
äro starkt utpräglade varieteter, vars karaktärer redan ha
i hög grad blivit beständiga, så förstår man detta. Ty de hava
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
