Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Rekapitulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REKAPITULATION
redan alltsedan sin uppkomst från en gemensam stamform
varierat i vissa egenskaper, genom vilka de just blivit
varandra specifikt olika, och därför böra också dessa samma
egenskaper alltjämt vara mera obeständiga än
släktkaraktärerna, som redan sedan en omätlig tid nedärfts
oförändrade.
Vi kasta nu en blick på instinkterna. Så underbara
många av dem än äro, erbjuda de dock teorien om det
naturliga urvalet inga större svårigheter än vad de kroppsliga
bildningarna göra. (Man kan därigenom förstå, varför naturen
förser olika djur av en klass endast i små graderade steg
med deras olika instinkter.) Enligt den åsikten, att instinkter
endast äro ett långsamt förvärv, reglerat genom det naturliga
urvalet, böra vi icke förvåna oss däröver, om många av
desamma ännu äro ofullkomliga och utsatta för felgrepp och
om många av dem lända andra djur till skada.
Om arter endast äro utmärkta och beståndande
varieteter, så inse vi genast, varför deras genom korsning
uppkomna avkomma följa samma invecklade lagar som
bastardavkomman av erkända varieteter. Denna likhet skulle vara
ett förvånande faktum, om arterna vore skapade oberoende
av varandra och endast varieteterna hade uppstått genom
sekundära krafter.
Om vi även medgiva, att de geologiska urkunderna äro
i högsta grad ofullständiga, så understödja dock de få fakta,
som urkunderna lämna, kraftigt teorien om en härstamning
med fortskridande förändring. Nya arter hava tid efter
annan uppträtt långsamt och med långa mellanrum och
måttet på den förändring, som de erforo efter lika
tidsrymder, är inom de olika grupperna mycket olika.
Utslocknandet av arter eller hela artgrupper, som spelar en så
stor roll, följer nästan oundvikligen av det naturliga urvalets
princip, ty gamla former ersättas genom nya och förbättrade
former. Varken enstaka arter eller artgrupper uppträda åter,
sedan den vanliga fortplantningens kedja en gång avbrutits.
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
