Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
ROSALIE ROOS
mattsamt i längden,... ty att nästan en och hvarenda en skall
hafva dessa egenskaper, det tycker jag är bra starkt. Eljest
läste jag med tårar de sista brefven till systern, hennes
längtan efter goda underrättelser från henne och ledsnad öfver
att de sista brefven varit så ku Ina samt slutligen de få
raderna, så enkla och ändå så gripande, der hon nämner
om sin förlust och huru snön föll öfver grafven. Jag
läste — och gret varma välgörande tårar.»
Slutomdömet blir att hon läst Fredrika Bremers
reseskildring alltid med nöje — stundom med förtjusning,
och helt visst lockade Rosalie Roos’ berättelser om nya
världen de båda vännerna ofta till diskussioner om hennes
stora föregångerskas. I allt vad som rörde kvinnans rätt till
utveckling och självständig ställning underskrev Rosalie
Fredrika Bremers ord, och hennes bestämda uppfattning i
detta fall kunde ej undgå att göra intryck på Sophie.
Det första året av rikt och förtroligt tankeutbyte, av
en allt innerligare själarnas gemenskap, då kvällsstunderna
i Sophies rum eller tillsammans med hennes mor under
allvarliga eller glada samlal och läsning hastigt ilögo bort,
skulle emellertid för de båda vännerna liksom för många
av deras samtida bli avgörande i fråga om deras ställning
till Fredrika Bremer. Det var på hösten 1856 som Hertha
kom ut och stridens vågor började gå höga kring Fredrika
Bremers namn.
Känt är att Herman Bjursten under signaturen Ernst
Ludvig i Svenska tidningen förde en häftig polemik mot
romanen, så överlägsen cch hånfull i tonen som blott den
kan vara, som är viss om att vinna gehör hos allt förnuftigt
folk. I sedlighetens och familjens namn protesterar han
mot varje tendens att vidga kvinnans synkrets utöver
huslighetens och societetslivets trånga gränser och skyr ej
att ge sina ord eftertryck genom giftigheter mot Fredrika
Bremers person.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
