- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / I /
89

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AKTUELLA FRÅGOR

89

motsatsen af sympathi, helst då jag var viss att mina ord
skulle göra föga eller intet till saken, hvilken dessutom i en
så föga ansedd motionärs hand har ringa utsigt till
framgång. Jag nekade således Doktorns önskan att ordagrannt
använda min uppsats, men lemnade honom den för att göra
utdrag af den.»

Trots vad Esselde här säger om vanmakten av sina ord,
var hon dock mycket angelägen att få in sin uppsats i det
tidskriftshäfte, som just skulle komma ut. Betydelsen av
att tidskriften uttalade sig i en för ögonblicket aktuell fråga
inom området för dess erkända uppgift började nämligen
vid denna tid stå alltmera klar för henne.

De första årgångarnas ledande artiklar hade rört sig om
principfrågor, och med allvar och skämt, i essayer,
recensioner, biografier, noveller, poem, hade tidskriften, som
överallt fann intresserade läsare, steg för steg bearbetat
opinionen till förmån för kvinnans rätt till utbildning och
självständig verksamhet. Den hade redogjort för redan öppnade
utvägar och med stöd av exempel från utlandet anvisat nya,
för kvinnan lämpliga banor. Redaktriserna hade varit
angelägna om att referera riksdagsbeslut av glädjande innebörd
för den sak de förfäktade, men djärva nog att själva söka
fä fram en fråga till behandling av de lagstiftande och
anslags-beviljande ständerna voro de först nu.

Just i samma dagar, då Esseldes intresse för Tysta skolan
väcktes, hade hon gjort en ansträngning för att söka fästa
allmänhetens och riksdagens uppmärksamhet på ett
missförhållande som hon länge haft i tankarna. Då hon avslutar
tidskriftens andra årgång med en notis om att
konstakademien i London öppnat sina portar för kvinnliga elever och
därmed vederlagt anklagelserna för ensidighet och
småsin-nad fördomsfullhet, tillägger hon nämligen en fråga »om det
äfven utom England finnes några K:gl. Akademier som,
med eller utan skäl, erhållit samma anklagelse och skulle
vara böjda att på samma ojäfaktiga sätt vederlägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/1/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free