Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
AKTUELLA FRÅGOR
den?» Denna fråga hade hon nu återupptagit till
behandling i tidskriften, med djärv förhoppning att artikeln,
som avslutades med en vädjan i detta syfte, skulle kunna
tjäna som uppslag till en riksdagsmotion. Dag efter
dag-gick emellertid, motionstiden var nära utlupen och något
korrektur från Uppsala hördes inte av. För att det ej skulle
bli för sent, tog Esselde dä ett raskt beslut, resumerade
sin artikel och skickade in den till Dagligt allehanda med
hänvisning till det snart utkommande häftet.
Det blev ej för sent, och den som ställde sig i breschen
blev professor Olivecrona, som redan förut visat sitt
intresse för tidskriftens syften ej blott med råd utan även
med dåd genom sina artiklar om kvinnans självförsörjning
och kvinnlig arbetslön. Med stort besvär lyckades Esselde
i tid anskaffa ett exemplar av Akademiens stadgar, Rosalie
skrev ett utkast till motion, och den blev inlämnad före
månadens utgång. Genom två av motionärerna vid årets
riksdag nådde sålunda tidskriftsredaktrisernas ord fram till
den — Blanche hade visserligen fått endast fakta ur Esseldes
artikel, men Bildt, som framförde Tysta skolans sak på
Riddarhuset, hade fått begagna den — och båda motionerna
gingo igenom.
Esselde var så itänd av dessa båda brådskande
angelägenheter, att hennes brev till sin uppsalavän starkt bära
prägeln därav. Rosalie Olivecrona skämtar om att både
hon själv och hennes man till en början fått det intrycket
att, som hon säger, my friend Sophy was on the very
eve of marriage, och Esselde tar upp skämtet. »Jag kände
mig», skriver hon, »mycket road af misstanken om
anledningen till den lifvade tonen i mitt bref. Att länge hafva
haft snart sagdt till hufvudändamål för sitt lif att verka något
påtagligt praktiskt godt till förmån för sina medsystrar och
to be on the eve of achieving that aim at least in a
certain degree är kanske för vissa naturer lika inspiring
som för andra to be on the very eve of marriage.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
