Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
MEDARBETARE
klängväxter kring verklighetens stam. Esselde fann
detta sammanträffande mycket olyckligt, och hennes
farhågor besannades genom en elak kritik i Aftonbladet, som
också gav tidskriftsredaktionen, på vilkens uppmaning
broschyren kommit till, »en släng med af slefven». Efter
rådplägningar med sin mor och med professor Olivecrona, som
var i Stockholm för riksdagsarbefet, insände därför Esselde
en kort reservation, som även i formuleringen nära ansluter
sig till Rosalies. Om kritikens beskaffenhet i övrigt avhåller
hon sig uttryckligen från att yttra sig. »Det gör mig ondt
om L. v. K.», skriver hon samtidigt till Rosalie. »Hennes skrift
är ovärdigt behandlad — men de olyckliga klängväxterna
ha väl för alltid satt henne i misskredit.»
Dessa genmälen rubbade emellertid på intet sätt Lotten
von Krtemers ställning till tidskriften. Vid ett besök hos
Rosalie Olivecrona, kort efter det de varit synliga, uttalade
hon sin förtjusning över Esseldes i samma häfte införda
utredning om kvinnans medborgerliga rätt och plikt, och
hon fortfor alltjämt, trots refuserade dikter, att vallfärda
till Drottninggatan io, när hon kom till Stockholm. Den
energimättade atmosfären kring Esselde synes ha verkat
stimulerande på henne. Och värmen i Esseldes
uppskattning av en och annan poetisk pärla bland det myckna
oäkta i Lotten von Kraemers diktning gjorde att
författarinnan aldrig kände sig sårad av strängheten i hennes kritik.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
