Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL ADLERSPARRE
U4
värdiga som glänsande riddarhusdebatt. Han lät sig ej
heller lamslås av nederlaget. Den fara för fosterlandet,
som det enligt honom innebar, kunde endast genom alla
samhällsmedlemmars uppfostran för det medborgerliga livet
avvärjas. Han brevväxlade med sin syster härom och
formulerade i en liten artikel, som inleder 1866 års årgång av
Tidskrift för hemmet, en klar och bestämd vädjan till
regeringen om mått och steg för att ordna kvinnans
undervisning med detta mål för ögat.
Om Esselde i familjekretsen hörde idel argument mot
det nya samhällsskicket, så möttes hon i stället av de
segrande idéerna hos flera av sina vänner, bland andra
Eneroth, Jenny Rossander och Adlersparre. Vid riksdagen
hade Adlersparre koncentrerat sin verksamhet på
om-organisationsförslaget för flottan, som nu förelåg, och ej
uppträtt för representationsreformen, men han hade, i
varm övertygelse om dess avgörande betydelse för
fosterlandets väl, röstat för den. Och då Esselde, gripen av de
stora dagarnas patetiska stämning, vädjade till honom, om
ej var och en som under kampen följt sin övertygelse,
vare sig den blivit segrande eller ej, vore lika mycket heder
värd, svarade han ärligt och rakt på sak, att det kunde
han ej vara med om. »Den nakna öfvertygelsen, om än
aldrig så stark, är sannerligen icke i och för sig ensamt
nog; skall öfvertygelsen och den deraf frambringade
handlingen vara aktningsvärd och förtjena heder, måste den
flyta från en klar blick öfver den upplysta tidens
fordringar, och vara dermed öfverensstämmande.»
Själv besjälad av önskan att kvinnan med avseende på
politiken alltid måtte »stå utom, om möjligt öfver
partierna», drevs dock Esselde oemotståndligt att uttala sig om
»en fråga, så djupt ingripande i hela nationens lif... och
uppkallande, så som den, alla de bästa krafter i samhället —
yttre och inre — manliga och qvinliga —- för att bringas
till en lycklig lösning». Det var ej för att göra sig till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
