- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / I /
117

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AXEL ADLERSPARRE

” 7

Hösten 1864 gjorde Esselde bekantskap med
kommendörkapten Adlersparres familj och var sedan mer än en
gång gäst i hans hem på »Holmen». Hans hustru,
Helio-dore Anckarsvärd, gjorde på henne det behagligaste intryck,
och hon använder för att antyda det fängslande i hennes
väsen bilden av en ljus, mild och stilla sommmarkväll.
Till anläggning var fru Adlersparre så gott som i allt en
kontrast till sin make, och olikheten dem emellan
framträdde allt bjärtare till följd av hennes efter yngste sonens
födelse tilltagande sjuklighet.

Esseldes uppfattning av den intresserade och uppriktige
vän, som hon i Adlersparre vunnit, blev i viss mån
modifierad, då hon såg honom i kretsen av de sina. Hon talar
vid denna tid om att han liksom systern Ȋr obarmhertigt
uppriktig och sanningsälskande» och kan handskas med
orden som med »ett skarpt tveäggadt svärd, hvarmed han
ofta sårar sig sjelf lika djupt, om ej djupare än
motståndaren . . . Ett despotiskt lynne säger man att han har —
too exacting är han — lyckan har just icke alltid smålett
emot honom, och sä har han blifvit bitter. Men med alla
hans fel tror jag det är svårt att finna en ädlare karakter
och ett varmare hjerta. Lägg dertill en fast tro på
chris-tendomens grundsanningar och en särdeles praktisk — jag
finner ej annat ord — gudsfruktan, och du har både
dag-rarne och skuggorna af hans inre menniska.

Vi träffas sällan nog numera — båda, hvar på sitt håll,
öfverhopade med arbete och båda dessutom ovilliga att ofta
lemna hemmet; men när vi träffas är det alltid med nöje
och med — behållning. Vare det sagdt utan egenkärlek.»

Meningsutbytet om representationsreformen gav Esselde
ytterligare inblick i den viljekraftige mannens impulsivt
häftiga natur. Ännu under intrycket därav, ger hon en
gång sin vän Rosalie en ytterst livfull skildring av
förhållandet dem emellan, framkallad av några ord som djupt
sårat henne. Rosalie hade nämligen antytt, att en viss

8f—220623. Leijotthufvud, Sophie Adlersparre. /.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/1/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free