- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / I /
124

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

BRYTNINGSTID

att göra allt för att befordra hennes företag. »Hon anser
sig, jag vet just ej hvarför, stå i tacksamhetsskuld till mig»,
berättar Esselde, på samma gång hon meddelar Rosalie, att
Elodins uppgjort »ett särdeles billigt och klokt
kostnads-förslag för tryckning och distribuering» av tidskriften. Detta
förslag tilltalade mycket Esselde. Då det nu led mot slutet
av februari 1866 utan att sista häftet för föregående år blivit
synligt, beslöt hon sig därför, i samråd med professor
Olive-crona, att göra slag i saken.

»Några ord i flygande», skriver hon till Rosalie.
»Tidskriften går under i Edquists hand. Detta sista häfte har
mer än något annat bevisat det. Vi ha blifvit förekomna
i frågor, der vi onekligen borde gått i spetsen. I år
sär-skildt, då så mycket är att verka för vårt syfte — så mycket
som behöfde riktas och ordnas till ett verkligt godt, om
det ej skall bli ett ondt — i år är det omöjligare än
nånsin att låta hvart häfte bli 2 månader gammalt . . . Således
måste vi göra en förändring.»

Fru Olivecrona ordnade genast saken med Edquist,
som Esselde samtidigt skrivit till; men det stannade ej
därvid. I och med ombytet av tryckningsort blev en fråga
av långt större vikt för tidskriften, en fråga som redan på
ett tidigt stadium skymtat i bakgrunden, med ens akut.

Redan på våren 1863 hade Rosalie, uppledsen på allt
trassel med manuskript och korrektur, på allvar uttalat sin
önskan att avgå ur redaktionen, något som Esselde dock
med en varm och förtroendefull vädjan till henne lyckats
avstyra. Esselde hade den gången starkt betonat sin
övertygelse, att båda redaktriserna »just genom olikheten i
deras förmåga och enheten i deras åsigter och grundsatser»
voro lika oumbärliga för tidskriftens värde. I det senare
fallet var emellertid nu läget ett annat.

Apropå ett Tegnércitat, som Esselde önskade få
uteslutet ur en artikel i skolfrågan i sjätte årgången, skämtar
Rosalie om att hennes åsikter »numera börja draga sig åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/1/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free