- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / I /
127

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BRYTNINGSTID

12/

iifven, att den medgifna rättigheten af en röst i
kommunala angelägenheter äfven förut tillhört fruntimmer. .. Det
nya läg således hufvudsakligast i den högre betydelse
rättigheten erhållit genom den nya riksdagsordningen.

Som du finner, anser jag dock rättigheten såsom snart
sagdt en bisak, jemförd med ansvaret, med den inre
uppgift, som ’den nya tiden’ ålägger Sveriges qvinnor — den
att göra hemmet till den innersta härden för det christliga
samhällsarbetet och sålunda med osynliga men starka band
införlifva det med den stora yttre samfundsorganismen.
Du invänder kanske att hvarje tid har rätt till denna fordran,
och det är sannt; men den växer dock och utsträckes till
allt vidare kretsar, i mån som rättigheten till ett offentligt
deltagande i landets angelägenheter utsträckes till ett större
antal män. Dessutom: hur har denna fordran på hemmet och
qvinnan hittills blifvit tillfredsställd? Är ej just nu stunden
inne att påyrka och inskärpa den? att visa hvarthän dess
förbiseende kan leda? För mig synes detta så påtagligt,
att jag erfar det såsom en moralisk förpligtelse, hvars
försummande jag alltid skulle förebrå mig.

Tro ej att det ligger något öfvermod i denna känsla.
Jag är ej nog dåraktig att vänta mig några slående
verkningar, några ögonblickliga förvandlingar i följd af mina
svaga uppmaningar. Men jag tror att du och jag — eller
rättare Tidskriften — är en bland de små osynliga kuggar
i samhällshjulet, hvars tillvaro knappast märkes vid en
öfverblick af det hela, men hvars bortfallande eller hvars
upphäfda verksamhet skulle kunna skada och i viss mån
hämma eller missrikta verkets gång.»

Hade Esselde hoppats att hos sin medredaktris mötas
av sympati för sina idéer, så blev hon denna gång besviken.
Rosalie, som i artikeln såg »snarare ett uttryck af en
exalterad känsla än frukten af en lugn och sansad besinning»,
opponerade sig »bestämdt mot dess utgifvande i något
slags sammanhang med Tidskriften». Hon varnade för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/1/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free