Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SORG.
»Sträfsamt och ej alltid tacksamt, men dock i grunden
styrkande och uppehållande arbete» — det är vad Esselde i
ett brev till Ellen Key från första våren på Söder betecknar
som »den gamla nyheten» från henne själv. Men om en
mitt under arbetet och redaktionsbestyren uppstigande
längtan vittnar vältaligt den hälsning, som hennes unga
medarbetare, just i begrepp att resa hem till Tjust, får sig
anförtrodd, »en helsning», säger hon, »till ekarne, klipporna
och de brusande vattendragen i min hembygd».
För lantbarnet i Esselde kom förr eller senare varje år
den stund, då den sommarheta staden blev henne
outhärdlig. Hon måste andas en friskare luft, och stod ej någon
studiefärd för Handarbetets vänners räkning på programmet,
någon sådan som gottlandsresan i Hanna Lindbergs sällskap
hösten 1876 eller sörmlandsströvtågen 1878, så lockade
alltid vänners inbjudningar ut i skärgården eller till
Mälarstranden. Men hur kort utflykten än var, så blev den dock
alltid för lång för hennes make, om man får döma efter
hans brev.
Då de varit gifta halvtannat år, hade de tillsammans gjort
ett besök vid Gustafsvik i Värmland, som ägdes av
Adler-sparres kusin, excellensens yngste son. Gården och dess
historia, släktminnen, natur, folkliv — allt erbjöd det stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
