Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor, som hade tillfälle att följa med det bästa av
nyutkommen litteratur och förmåga att bilda sig ett självständigt
omdöme däröver. Så gott som varje årgång av Tidskrift
för hemmet under det decennium som nu är i fråga bär
vittne därom. Arbeten av allmänt intresse, de må nu
beröra nationalekonomi, historia, filosofi eller religion,
författare som Viktor Rydberg och Kingsley, Svedelius och
Wik-ner, Max Muller, Emerson och Taine tagas av henne till
utgångspunkt för orienterande essayer, som bära vittne om
hennes livliga kulturella intressen och sunt optimistiska
livsåskådning. Signaturen Emund Gammal betecknar
otvivelaktigt en insats av högt värde för tidskriften.
Därtill kom att för Eva Fryxell liksom för Esselde
kvinnans frigörelse var det centrala intresset. Det
genomgår hela hennes författarskap, och det framträder tydligt i
hennes lilla arbete Qvinnofrågan, utgivet år 1880, där hon
ger en sakrik framställning av striden mellan de tre stora
kulturfolkens samtida tänkare i fråga om kvinnans psykiska
begåvning och sociala ställning.
Ellen Key, vars unga och lyckliga penna Esselde
varit angelägen att vinna för tidskriften, särskilt på den
litterära kritikens fält, böljade också under sjuttitalet på
allvar taga ställning till kvinnofrigörelsens problem.
Karakteristiskt nog för hennes uppfattning av problemet var det
frågan om den gifta kvinnans ställning som mest
intresserade henne, och den på vintern 1873 stiftade förening, som
uppsatt hustruns äganderätt på sitt program, fick i henne,
som från början tillhörde styrelsen, en av sina varmaste
förespråkare.
Hon skrev samma vår en artikel i föreningens syfte, som
hon erbjöd Esselde och vars öde kan sägas varsla om en
olikhet dem emellan i uppfattning av kvinnofrågans
kärnpunkt, en klyfta som med tiden skulle ytterligare vidgas.
Den blev nämligen — refuserad. Esselde hade nyss i
tidskriften infört en redogörelse för riksdagsdiskussionerna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
