Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingå ju förr desto heidre i komitéer, som hafva att .utreda
dylika frågor; derför borde hon i sinom tid hafva sin egen
representation, hvars form man gerna kunde tänka sig
ungefär sådan som nyligen föreslagits för industrien.
Detaljerna duger jag naturligtvis ej att yttra mig om; men
tanken tror jag fullt och fast är riktig. Och storligen skulle
det fröjda mig om vårt kära Sverge kunde finna lösningen
af det så länge debatterade problemet; en lösning, som
innebure någonting annat och bättre än blott den att
qvin-nan för rättvisans skull borde få rätt att — göra alldeles
detsamma som männen!»
Vad Esselde här vidrör som ett första steg i riktning
mot kvinnans politiska inflytande, medlemskap i
kvinno-intressen berörande kommittéer, hade hon haft tillfälle att
med all önskvärd kraft och tydlighet framhålla i sin
tidskriftsartikel. Med anledning av kammarrådet Andersons
motion om utredning beträffande de högre flickskolorna,
uttalar hon nämligen det klart och förträffligt motiverade
kravet att en sådan utredning måtte anförtros åt »erfarna
män och qvinnor». Den iver varmed hon, när frågan blev
aktuell, återkom till detta krav, har sålunda sin rot i
intresset icke blott för flickskolans sak i och för sig, utan
på samma gång för den viktiga nyhet medlemskapet
innebar.
På en annan punkt, vars vikt som förberedelse för
politiska rättigheter Esselde i samma artikel betonar, kan man
däremot möjligen förebrå henne en viss likgiltighet eller
kanske snarare en för långt driven diplomatisk försiktighet.
Tidskriften hade aldrig med kraft arbetat för att kvinnorna
skulle begagna sin kommunala rösträtt. I inledningen till
sin artikel ger Esselde en återblick på tiden för
representationsförändringen och på de förhoppningar, som då besjälat
»en liten krets af tänkande och upplysta qvinnor, hvars
medelpunkt var Fredrika Bremer». Denna lilla krets hade
»med intresse» iakttagit det medelbara inflytande på tillsät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
