Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landet av den nya representationens första kammare, som
den redan tidigare beviljade kommunala rösträtten innebar,
men den hade beslutit att »gå stilla och varsamt tillväga»,
avvaktande i vad mån kvinnorna komme att göra bruk av
sin tillerkända rätt.
Då nu Esselde konstaterar, att det ännu efter snart tjugu
är är till och med i Stockholm »en sällsynthet, att qvinnorna
begagna sin valrätt», utom vid prästval, och därav drager
den slutsatsen, att kvinnorna antingen icke äro mogna för
medborgerlig verksamhet eller ock, med sina i regel små
inkomster, betrakta sin valrätt som gagnlös, kan man ej
undertrycka frågan i vad mån de uppfostrats till
medvetande om rättighetens ansvar. Esselde hade själv från
början varit livligt medveten om detta ansvar, det framgår av
hennes redan meddelade brev till Rosalie Olivecrona vid
tiden för representationsförändringen. Det ser dock ut som
om medredaktrisens bestämda ogillande av att hela saken
ens nämndes i tidskriften öppnat Esseldes ögon för
sannolikheten av, att den skulle riskera sin popularitet, ja. sin
existens genom att agitera för något så betänkligt som
tillämpningen av kvinnans kommunala rösträtt, och att hon inför
den risken föredragit att se tiden an. Det är så mycket
troligare som, ännu då Fredrika-Bremer-Förbundet vid sitt
stiftande förklarade sig komma att vidtaga åtgärder »för att
underlätta qvinnornas deltagande i val af kommunernas
fullmäktiga», röster höjdes mot ett sådant tilltag, som »skulle
afskräcka från Förbundet alla dem, hvilka med rätta
af-skydde qvinnoemancipationens excesser».
Om Ellen Fries, för att återgå till Borgs
uppseendeväckande motion, överlät åt Esselde att behandla
rösträttsfrågan i tidskriften, var det däremot en annan fråga som hon,
med anledning av en samtidig företeelse, erbjöd sig att för
tidskriftens läsare säga några ord om. Det gällde kvinnans
ställning till försvarsfrågan, och anledningen var den nybil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
