Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanfattning av något märkligare stycke för att få en
tyngdpunkt» i framställningen, tillägger hon sålunda: »Men
detta beror helt och hållet på mitt enskilda tycke, och å
andra sidan torde just olikheten i vårt, ditt och mitt,
framställningssätt innebära en fördel för tidskriften.»
I ett fall var dock Esselde obeveklig, nämligen då det
gällde utlovade bidrag, som läto vänta på sig. Så var
fallet med Ellen Fries’ recension över Alfhild Agrells mycket
omtalade skådespel Dömd, då dröjsmålet framkallade en
liten kraftig uppryckningsepistel.
»Kära lilla barn!» skriver Esselde. »Sätt sig nu ned
vid sitt vackra skrifbord i det trefliga arbetsrummet och gif
blott en enda e. m. åt Dömd, så är det gjordt, och bra
gjordt, det svarar jag för.
Att man kan börja och icke sluta, det förstår jag nog,
i de fall då man icke fatt ett godt uppslag och från början
icke fått hållning på saken. Men att helt snöpligt och fegt
släppa af en verkligt god och egendomlig början, bara för
att man kommer till en fnurra på tanketråden, det är
alldeles för olikt dig. Vill du icke fullborda arbetet för
sakens skull eller för min skull (h. e. tidskriftens) så bör du
göra det för din egen. En liten viljegymnastik — en smula
karaktärsmassage är ibland så hjertans nyttigt, t. o. m. för
gammalt folk och ännu mer för ungdomen.»
Recensionen blev skriven och kom in i det häfte den
var beräknad för.
»Mitt samarbete med Ellen Fries ger mig stor glädje»,
berättar Esselde vid denna tid, och därom vittna också
hennes brev till medredaktrisen, med deras i allvar som
skämt förtroliga ton. Att Ellen Fries å sin sida
återgäldade förtroendet och var fullt medveten om värdet av detta
samarbete inom tidskriftens ram, framgår av några ord
som hon skriver ett år senare, då hon ser tillbaka på det.
Esselde är, säger hon, »af alla Sveriges literära frun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
