- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
131

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sats kan du göra, hvad vill du af penningar och arbete
offra för saken’ ?» Personfrågan var ytterst viktig och
makt-påliggande, nu när det gällde att utbilda formerna för den
nya verksamheten, och detta icke minst i fråga om det
verkställande organet, den planerade byrån.

Som ett första steg till förverkligande av sin
förbunds-tanke betraktade Esselde själv det brev, som hon i
september från Värmland skrev till en person som hon aldrig sett,
men hört omtalas som begåvad, klok, arbetsam och för
tillfället ledig. »I det nämnda brefvet», berättar hon, »gaf
jag henne en antydan om min plan samt tillsporde henne,
om hon skulle vilja och kunna bringa en sådan sak offret
af sin tid och sina krafter genom att utan ersättning under
grundläggningsarbetet förestå och leda den byrå, som jag
tänkt mig böra blifva institutionens verkställande hand.
Svaret blef ett enkelt och villigt ja. Personen var fröken
Mina Forsell.»

Även med den unga kraft, som snart skulle efterträda
Mina Forsell, kom Esselde denna höst i närmare beröring.
Det var dock ej från början, så egendomligt det än kan
förefalla nu, med tanke på att värva henne för det blivande
förbundet som hon vände sig till Gertrud Adelborg. Hon
behövde under denna forcerade arbetstid en hjälp i sitt
hus, dels för att instruera en ovan tjänarinna, som hon
tagit med sig från västkusten, dels för renskrivning och
maktpåliggande budskickningar. Hon visste att Gertrud
Adelborg, dotter till en av hennes ungdomsväninnor, just
nu kunde disponera sin tid, och det blev uppgjort, att hon
några dagar i veckan skulle få den präktiga unga flickan
till sekreterare och biträde i huset vid Fjällgatan.
Program och stadgar gingo således genom Gertrud Adelborgs
händer, utan att hon ännu hade en aning om vad
förbundet skulle komma att betyda för henne eller hon för
förbundet; och under det ivriga arbetet hände det att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free