Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvällstimmarna flögo alltför snabbt och att den sena
hemvägen utför Söders backar kunde kännas ganska kuslig.
Det var under dessa prövande höstmånader som hos
Esselde grundlädes ett orubbligt förtroende till Gertrud
Adelborgs karaktär och samvetsgranna sätt att
arbeta, utan att hon dock ännu fått, för att använda hennes
egna ord, »närmare kännedom om de många andra
egenskaper, som, kanske henne själf omedvetna, slumrade inom
henne».
För byrån kunde Esselde sålunda ha goda
förhoppningar. Svårare var det att för den tilltänkta styrelsen
vinna intresserade, dugliga och framstående medlemmar,
framför allt att få ett bärande namn i spetsen som ordförande.
»Bland personer, som jag påräknat såsom det bästa stöd
för hela saken, men hos hvilka jag i st. mötte ett för mig
oförklarligt motstånd, var baron Oscar Stackelberg en af
de förnämsta» berättar Esselde på tal härom. »Jag vände
mig då till Riksantiqvarien Hildebrand och fick af honom
ett ja, så vänligt och tillmötesgående att jag aldrig skall
glömma det.»
Det är möjligt, att Esselde redan under Hildebrands
studietid i Uppsala på någon mottagning i det Olivecronska
hemmet sammanträffat med honom. Ända sedan den geniale
vetenskapsmannen efter slutade universitetsstudier kom
tillbaka till Stockholm, hade hon åtminstone haft en och
annan beröring med honom. Då dansken Frederik Bajer
en sommar i slutet av sextitalet gjorde henne besök, bjöd
hon honom på middag tillsammans med »unge Hildebrand»,
och Bajer skrev samma år en anmälan av hans Lifvet på
Island i Tidskrift för hemmet. Under senare år hade hon,
kanske i de Curmanska och Limnellska salongerna, fått
förstärkta intryck av att även kvinnofrågan låg inom denne
humanistiskt vittfamnande andes intressesfär och insåg
betydelsen av det stöd en så representativ och i vida kretsar
uppburen man kunde ge det nya företaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
