Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På hösten hade Esselde sålunda uppsökt Hildebrand
för att bedja honom deltaga i stiftandet av förbundet och
fått hans löfte. »Huru hennes ord föllo minnes jag
visserligen icke nu», skriver han tio år senare; »men en hvar,
som haft tillfälle att studera hennes lifsgärning och att lära
känna hennes varma hjärta, kan lätt tänka sig den
ungefärliga lydelsen af hennes framställning.»
Riksantikvarien Hildebrand gav den stora planen ej
blott stödet av sitt namn. Han deltog i arbetet inom den
lilla kommitté som på Esseldes initiativ bildats för att
slut-redigera förbundsplanen, och det var han som efter en
långvarig och tröttsam överläggning den 17 november åtog
sig att uppsätta stadgeförslaget. Nästa steg blev att till
ett trettiotal intresserade utsända inbjudning till ett
förberedande möte, där program och stadgar i sin nya
redaktion skulle diskuteras och tilltänkta styrelsemedlemmar
tillfrågas, om de ville mottaga val. Avgörandet närmade sig.
»Utarbetad och sjuk» efter de sista veckornas intensiva
förarbeten, instängd hemma på Söder, höll dock Esselde
alla trådar samlade i sin hand. »En uppriktig beundran
för Tantes energi, arbetsamhet och uppoffring, måste jag
till Tante hembära», skriver Ellen Fries till henne två dagar
före mötet. »Jag skulle önska att jag hade bara 1/10, nej
1/100 däraf, så skulle jag vara helt glad.»
Den 22 november på eftermiddagen samlades de
inbjudna i fru Limnells salong. Det program, som där
förelädes, var i fråga om förbundets uppgifter reducerat till
endast sju punkter, men det innebar en stor och
överraskande nyhet. Det gav förbundet Fredrika Bremers
namn, betecknande det som en lefvande minnesvård
öfver den ädla banbryterskan.
Namnförslaget väckte en storm av opposition. Den kom
kraftigast till uttryck genom fru Ankarsvärds bror, doktor
Carl Nyström, en kvick och slagfärdig talare. Man skulle,
menade han, utsätta förbundet för åtlöje genom att be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
