- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
152

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för det följande året lade beslag på större delen av hennes
arbetskraft, uppdraget att vara medlem av
flickskolekom-mittén. Alla omsorger för själva starten och första häftet
tog hon dock på sig själv.

Det blev en kritisk tid. Hur nära Esselde var att svikta
under det dubbla ansvaret, visar sig av ett nödrop till
förvaltningsutskottet vid ett sammanträde, som hon ej kunde
vara med om, en av de sista dagarna i november. »S. L—d
har öfverskattat sina krafter», heter det i skrivelsen. »Hon kan
ej lemna komitéarbetet och förmår ej samtidigt grunda
månadsbladet. Detta måste alltså tillsvidare uppgifvas.»
Nödropet var emellertid blott uttryck för en övergående
stämning av missmod, och då Esselde en vecka senare var
personligen närvarande i förvaltningsutskottet, kunde det till
protokollet antecknas att »det af fru Adlersparre vid
sed-naste sammanträde anmälda hindret för förbundsskriftens
utgifvande inom viss tid nu bortfallit».

I sammanhang med beslutet om publikationen hade
även bestämts att vissa »rådgifvare» skulle utses, till vilka
redaktionen hade att vända sig i brydsamma fall. Främst
i detta råd nämndes ordföranden, och Esselde var glad att
åtminstone för denna form av samarbete få räkna på Ellen
Fries. »Råden må gerna bli frivilliga och din tid skall
icke annat än undantagsvis tagas i anspråk», säger hon.

Den nya tidskriftens namn blev föremål för många
överläggningar. Esselde vände sig till lektor Linder med en serie
förslag, och då såväl han som Hildebrand bland dem ansåg
Dagny lämpligast, blev därmed saken avgjord. »Väl
finnes, så vidt jag vet, ingen mytisk eller historisk person af
större märkvärdighet, som burit detta namn; men sjelfva
ordet i och för sig förefaller mig särdeles vackert och
betydelsefullt», förklarade lektor Linder, och denna synpunkt
blev den bestämmande. Vid det nyss nämnda
decembersammanträdet hade månadsbladet redan sitt namn.

Dagny skulle i mångt och mycket bli en arvtagare till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free